”Glädjekalkyl om e-hemtjänst”

Västerås stad var först i landet när vi i slutet av 2013 införde e-hemtjänst, hemtjänst via digitala kommunikationslösningar, som en del i det ordinarie utbudet av äldreomsorg. När våra politiker 2012 tog beslutet angavs framförallt tre skäl:

• E-hemtjänst ökar kvaliteten i omsorgen genom att användarna upplever ökad trygghet, självständighet, aktivitet och delaktighet detta utan att integriteten minskar.

• E-hemtjänst blir ett sätt att tackla en framtid med allt fler äldre och befarad personalbrist genom att personalen kan göra tillsyn hos fler på samma tid när resorna försvinner vilket frigör händer dit händer behövs.

• E-hemtjänst sparar pengar genom att bromsa ökningen av kostnaderna för hemtjänst, framförallt genom att personalen kan ägna sig åt omsorg istället för att transportera sig mellan brukarna.

Samtliga dessa positiva effekter har framkommit i de drygt tre år långa pilotförsöken som bedrivits i delar av Västerås, både hos den kommunala och hos en extern utförare. Med stöd i pilotförsöken har vi gjort en prognos för de ekonomiska effekterna vid en ”anslutningsgrad” av 10 procent, det vill säga när var tionde hemtjänstkund har e-hemtjänst antingen istället för hembesök eller i kombination med hembesök. Erfarenheterna från pilotförsöken visar nämligen att ungefär var tionde hemtjänstanvändare passar för att få e-hemtjänst på det sättet som det införs i Västerås.

Kriterierna för att få e-hemtjänst är bland annat att brukaren själv vill och att det går minst lika bra att ge hemtjänst på distans som vid hembesök. All hemtjänst går ju heller inte att ge på distans. Serviceinsatser som städning, inköp och tvätt likväl som personlig omvårdnad som påklädning, toabesök och hjälp med mat kräver fortfarande hembesök och det är den största andelen av hemtjänstinsatserna.

Prognosen visar att när kostnaderna för tekniken och stödfunktionerna är frånräknade uppstår en positiv nettoeffekt på mellan 5 och 20 miljoner per år när vi om några år nått ett antal av 300 e-hemtjänstanvändare (10 procent av hemtjänstbrukarna). Det motsvarar mellan 1 och 5 procent av hemtjänstkostnaderna i Västerås.

Acreo har gjort ett förtjänstfullt arbete med att extrapolera dessa siffror till nationell nivå genom att ta hänsyn till olika långa avstånd till brukarna i olika kommuner och kommer fram till att den mest optimistiska nivån vi räknat med motsvarar en årlig nettobesparing på 1,2 miljarder kronor i Sverige om 10 procent av alla Sveriges hemtjänstbrukare får e-hemtjänst. En siffra som vi tycker är ett mycket gott skäl att satsa på välfärdsteknologi och hemtjänst på distans.

Sen gör Acreo något mer – och det är nu det blir väldigt olyckligt – man kallar vår målsättning om 10 procent anslutningsgrad ”försiktig” och räknar på ett mer ”omfattande” införande där 90 procent av brukarna får e-hemtjänst. Det är här man kommer fram till effekten på 53 miljarder fram till 2020. I denna uppskalning – i rapporten kallad Scenario 2 – utgår författarna från att samma effekter kan nås för denna stora grupp av brukare som för de 10 procent vi räknat på i Västerås. Detta känns för oss helt orealistiskt och saknar grund i hemtjänstens vardag. Vi kan kanske säga att de 10 procent vi avser är lite som ”russinen i kakan”, de brukare där störst ekonomisk effekt uppnås. Man kan ge 90 procent av brukarna e-hemtjänst men då får man nog räkna med att det blir en nettokostnad, inte besparing.

Vi delar annars Acreos slutsatser att det finns samhällsekonomiska vinster att hämta i en digitalisering av vissa äldreomsorgsinsatser och vi ser också ett starkt behov av fortsatt utbyggnad av en digital infrastruktur men vi tror att debatten gynnas av trovärdiga och realistiska kalkyler.

Eva Sahlén, direktör, sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad och Mats Rundkvist, projektledare, välfärdsteknologi, Västerås stad.