Studie: Så påverkar digitaliseringen vår demokrati

I år är det valår och det börjar allt mer synas på tv, i reklam och på sociala medier. Com Hem som årligen gör en check på landets digitala välmående har tillsammans med Kantar Sifo gjort en studie som i år tittar extra på hur digitaliseringen påverkar vår demokrati.

Och det framgår tydligt att årets val är mångdubbelt mer digitalt än vad det var när den röd-gröna regeringen tog makten för fyra år sedan. Undersökningen visar att det finns en stark tilltro till sociala mediers förmåga att påverka politiken, men samtidigt finns det en hel del skepticism mot säkerheten samt oro för manipulation.

Flera västerländska val har omgärdats av faktiska eller beryktade inslag av fake news, utländsk hacking och spionage. Och oron över att detta ska påverka även vid valet i september är stor.

Sociala medier har stor påverkan

När det gäller påverkan upplever fler än var tredje att det går att påverka den svenska politiken med hjälp av sociala medier. Tittar man på de som är yngre än 29 år så är det nära nog varannan som ser dessa möjligheter.

Vidare önskar var fjärde fler möjligheter till digital påverkan – exempelvis genom omröstningar och upprop.

Men digitaliseringen är inte bara möjligheter. Dels hyser många en oro för att uttrycka sina politiska åsikter på grund av rädsla för personliga påhopp. Fler än hälften ser även en risk att något politiskt parti manipulerar sociala medier i syfte att påverka valresultatet. Det finns även en utbredd oro för att främmande makter ska sprida falsk information för att påverka.

Andra intressanta insikter i studien

Så använder vi internet 2018

• Fler är skeptiska till digitaliseringens påverkan på barn och ungas liv. Andelen som inte alls instämmer eller knappast instämmer med att internet och digitala tjänster bidrar till barn och ungdomars liv på ett positiv sätt har ökat från 24 % 2017 till 28 % 2018. Samtidigt minskar de som är positiva från 52 % till 47 %.
• Andelen som har digital kontakt med myndigheter har under åren 2016 till 2018 ökat från 72 % till 86 %.
• I gruppen 30-44 år har 15 % gjort ett virtuellt läkarbesök. Det är en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2017. 

Den uppkopplade familjen

• 30-44-åringarnas otrygghet på internet har ökat något sedan 2017, men föräldrarna tycks ändå i något lägre utsträckning uppleva problem och oro över barnens internetanvändande.
• 7 av 10 av föräldrarna som har konflikter i hemmet kring internet upplever att barnens internetanvändande går ut över skolarbetet.

Internet of Things

• Andelen som inte har någon funktion i hemmet uppkopplad till internet, som till exempel ljudsystem eller glödlampor, minskar från 41 till 35%.
• Sedan 2017 har uppkopplade larm ökat med 4 procentenheter till 13 %. Det är i huvudsak personer över 60 år som driver den ökningen. I den gruppen ökar användningen med 7 procentenheter.

Digital röstning

• De 19 % som upplever att det skulle vara mindre säkert att rösta digitalt pekar på risken för att hackare kan påverka valet. Gruppen litar inte heller på tekniken och att anonymiteten kan garanteras.
• 16 % upplever en högre säkerhet i att rösta digitalt och använder framförallt argument som att anonymiteten i högre grad garanteras när ingen ser vilka valsedlar du tar, och även att den mänskliga faktorn försvinner vilket gör resultatet mer tillförlitligt.
• Det är en tydlig åldersskillnad i attityden till digital röstning, där yngre är de som är mest positiva. Även de med ett lägre förtroende till det politiska systemet ser fördelar med digital röstning i större utsträckning än de med stor tillit till systemet. 

Undersökningen genomfördes 2018 av Kantar Sifo med webbintervjuer mellan den 4 och20 april. Slumpmässigt utvalda kunder till Com Hem med en spridning på kön, län och ålder blev inbjudna till att delta i undersökningen. För att motverka skevheter i resultaten vägdes svaren i efterhand på kön enligt viktmålet 50/50. Totalt deltog 1 255 personer och intervjutiden var i genomsnitt 13 minuter.