Var tredje svensk förstår inte när det är fake news

Det är i en ny Novus-undersökning som det framgår att svenskar inte tycker att det är helt lätt att urskilja vad som är sant och falskt på internet. Många tuggar i sig de uppgifter de får via sociala media utan större eftertanke och knappt varannan tycker att det är enkelt att särskilja pålitliga nyheter och ”fake news”.

Det är faktiskt så illa att 33 procent anser att de kan för lite om källkritik för att faktiskt kunna ta reda på om information stämmer. En siffra som är otroligt oroväckande ett valår som detta.

Bakom undersökningen står ideella organisationen Surfa Lugnt och Telenor.

– Att så många som var tredje svensk har problem att urskilja om information de tar del av på internet är sann eller falsk är oroväckande. Det är en samhällsutmaning i en tid då vi får mängder av information i våra nyhetsflöden, säger Kristina Axén Olin, ordförande för Surfa Lugnt.

Yngre mer kritiska än äldre

Vidare framgår det att yngre personer (18-29 år) generellt sett är mer kritiska till information online än äldre (50-79 år). Av de yngre anser hela 68 procent att den mesta informationen på internet är opålitlig. Trots detta kollar många inte upp okända källor.

För att uppmuntra till källkritiskt tänkande har därför Surfa Lugnt lanserat ett sällskapsspel kallat ”Jakten på sanningen”.

– Vi gör ett misstag om vi tror att problem med till exempel felaktiga eller falska nyheter bara är ett ungdomsproblem. Snarare har unga och äldre olika kunskapsluckor men kompletterar varandra i fråga om källkritik på nätet. Därför är det oerhört viktigt att vuxna och barn kan lära sig tillsammans och av varandra, säger Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete som har varit med och tagit fram spelet.

Undersökningen visar att de vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är att man har lärt sig själv, följt av i skolan eller genom sitt arbete. Var tionde svensk uppger att de inte har lärt sig om källkritik på internet överhuvudtaget.

Undersökningens resultat i korthet:

• Var tredje svensk (33 procent) kan för lite om källkritik för att kunna ta reda på om information (fakta, bilder och filmer etc.) som man tar del av på internet är sann eller inte. 
• 7 av 10 (68 procent) brukar kolla upp/ifrågasätta avsändaren av informationen som man tar del av på internet, när man inte vet vem som står bakom.
• Knappt 4 av 10 (37 procent) anser att den mesta informationen man tar del av på internet är pålitlig.
• Ungefär hälften av svenskarna (46 procent) tycker att det är enkelt att skilja på pålitliga och falska nyheter på internet. Yngre personer anser i högre grad än äldre att det är enkelt att skilja på vilka nyheter som är pålitliga och vilka som är felaktiga. 55 procent av de tillfrågade 18-29 år respektive endast 33 procent i åldersgruppen 50-79 år.
• Yngre personer (18-29 år) ställer sig mer kritiska till information på internet än äldre. Hela 68 procent anser att den mesta informationen man tar del av på internet inte är pålitlig. Bland de tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är motsvarande siffra 56 procent.
• Yngre personer är sämre på att kolla upp okända källor. Var tredje person 18-29 år (35 procent) brukar inte kolla upp/ifrågasätta avsändaren av informationen som man tar del av på internet när man inte vet vem som står bakom. Bland tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är det endast var femte (21 procent) som inte kollar upp källan.
• De vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är; ”kollat upp själv” (42 procent) följt av ”i skolan” (24 procent) och ”genom mitt arbete” (14 procent). 5 procent har tagit hjälp av släkt och vänner. 1 av 10 har inte lärt sig om källkritik på internet.