Smalbandstekniken öppnar upp för strömsnåla applikationer med lång räckvidd, och Telenor Connexions teknikchef tror på en starkt tillväxt för teknikområdet, med en rad vettiga applikationer på banan inom ett par år.
Telenor Connexion: LTE-M kan kompletteras av LoRa
Internet of Things Telenor Connexion tror på en snabb utveckling för smalband. Operatören satsar på LTE-M och NB-IoT, men ser LoRa som ett intressant komplement. Teknikchefen Martin Whitlock ger dock inte mycket för Sigfox.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
– Sett över de närmaste åren så tror jag att det här är mer intressant än 5g. Det kommer vara revolutionerande när 5g rullas ut, men LTE-M och de andra alternativen öppnar upp för nya applikationer från dag 1, säger Martin Whitlock.
LoRa som komplement
Den smalbandsteknik som hans bolag främst satsar på är de cellulära alternativen LTE-M – även kallad CATM1, och NB-IoT. Dessa läggs ovanpå befintligt cellulärt nät, och enligt Martin kommer Telenor kunna leverera ett erbjudande som kan täcka hela Sverige.
Han tror också att LoRa-teknologinät kan komplettera NB-IoT ganska bra för vissa applikationer.
– Men jag tror inte att man kan förvänta sig samma revenue från en smalbandig uppkoppling som från telefoner, det är helt olika affärsområden. Att bygga och drifta ett dedikerat rikstäckande nät för LoRa kan därför bli dyrt om man inte kan slå ut kostnaderna på en annan affär. Jag kan däremot se att det finns företag som vill drifta ett eget nät och egna applikationer, exempelvis en byggarbetsplats – och då kan man kanske göra det med LoRa. Men det passar inte för globala applikationer då operatören tar ansvar med sitt makronät, säger Martin.
Han tycker att LTE-M är väldigt intressant i och med att tekniken inte bara är smalbandig. Den kan tillhandahålla effektiv power management, men man kan också köra höga hastigheter, på upp till 1 Mbit/s.
– Från mitt perspektiv är det mycket intressant med LTE-M. Tekniken är användbar till fler typer av applikationer, och har därför bra förutsättningar att skapa värde och generera intäkter – och någonstans måste vi tjäna pengar på det här, för vi bedriver ju inte välgörenhet. Men pris/affärsmodellen kanske kommer se annorlunda ut. Hur mycket data som konsumenten använder är kanske inte lika relevant för alla applikationer. Priset måste sättas i kontext till ett värde – och att vi tar hand om kundens uppkoppling 24/7 och ser till att allt funkar tror jag är värt något i dag, säger han.
Ser betänkligheter med Sigfox modell
Martin anser dock att det finns betänkligheter med den modell som Sigfox marknadsför.
– Det liknar vår operatörsmodell men ekosystemet kontrolleras av Sigfox – och jag tror att det här är en ganska inlåst modell. Du har ett beroende mot en operatör, och vi är många operatörer i Sverige som kan leverera IoT. Och jag tycker mig höra att det finns ett ganska svagt intresse för Sigfox. Vi tittar inte alls på Sigfox, men vi tittar på LoRa för vissa use case som inte är rikstäckande utan mer lokala, säger Martin.
Det Telenor Connexion ser som primära volymcase just nu är inom elmätare, där smalbandsteknik kan få ner kostnaderna rejält. En miljon enheter ska bytas ut i Sverige och upphandlingar är på gång.
– De nya modemen är mycket billigare, och man kan därför ha punkt till punkt för alla mätare. Tidigare har man ibland använt så kallad mesh-teknologi där flera mätare delar modem, men det blir som ett träd när de går sönder, säger han.
1 Mbit/s kan ge snabba uppdateringar
Elmätarna behöver i sig inte LTE-M:s kapacitet, men 1 Mbit/s innebär att man kan genomföra snabba mjukvaruuppdateringar även på en miljon enheter.
I framtiden kan smalbandsapplikationerna handla om pillerburkar som berättar huruvida patienten har tagit sin medicin, soptunnor som bara töms när de är fulla, eller att kunna se lediga parkeringsplatser så att man slipper cirkulera runt med bilen.
– Jag tror att vi kommer se en kraftig trend inom affärsutveckling kring saker som vi inte har kommit på ännu. De kommer minska vår energianvändning och sänka våra utsläpp, säger Martin Whitlock.