Facebook i Luleå, Nordlo i Lycksele, Atea och Advania i Umeå, Eco i Piteå och Hydro66 i Boden är bara några av de senaste årens satsningar på datacenter i Norrland. Det låga elpriset, den stora tillgången till grön el och kylan är alla samverkande faktorer för att det blivit så.
Energikrisen stoppar inte datacenterboomen i norra Sverige
Datacenter
Norrland har på kort tid blivit ett kluster för datacenter. Det senaste årets energikris har bara gjort norra Sverige ännu mer attraktivt, enligt Oskar Burstrand, ansvarig för kundlösningar på Node pole.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
– Det samlade erbjudandet som norra Sverige kan erbjuda är fortfarande väldigt attraktivt för datacenter, konstaterar, Oskar Burstrand, ansvarig för kundlösningar på Node pole.
Node pole bildades i samband med Facebook etablering i Luleå 2013 för att locka elintensiva företag till Norrbotten. Sedan 2017 ägs bolaget gemensamt av Vattenkraft och Skellefteå Kraft.
Stor förändring på bara några år
Numera är uppdraget inte längre bara att marknadsföra Norrbotten – utan hela Sverige för elintensiva verksamheter från utlandet. Burstrand har det senaste åren bland annat arbetat med tyska SAP:s etablering i Trollhättan.
– Sedan jag började jobba med det här 2017 har det skett en stor förändring. Då hade vi många siter men kanske inte ett så stort intresse från företagen. Nu är det precis tvärtom. Jag skulle säga att förändringen skedde 2021.
De lediga platserna där det finns både mark och kapacitet har blivit färre i och med att industrierna på kort tid blivit fler. Svenska Kraftnät projekterar för större kapacitet i nätet men det tar tid.
I en rapport Node pole tagit fram tillsammans med konsultbolaget CBRE pekas en del utmaningar med att etablera sig i norra Sverige ut för datacenter. Trots den stora mängden kraft som produceras i norra Sverige, hamnar numera datacentren i en situation där de behöver konkurrera med en rad andra industrier om elen.
Det kalla klimatet gör dessutom att byggandet enbart kan utföras under vissa delar av året. Ett annat potentiellt problem är avstånden till viktiga anslutningsnav i söder.
– Samtidigt är kravet på snabb latens förstås olika hos olika typer av företag. Stockholm och närområdet där omkring är förstås mest populärt för datacenter att etablera sig i. Men för verksamheter som sysslar med exempelvis maskininlärning är Norrland extremt populärt.
Nordiska konkurrensen – inget problem
Det senaste året har elpriserna varit på allas läppar. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har till och med norrlänningarna i perioder fått känna på höga elpriser. Men situationen har inte fått intresset för Sverige i allmänhet och norra Sverige i synnerhet att minska. Snarare tvärtom, enligt Oskar Burstrand.
– Sverige har fortfarande i en europeisk kontext väldigt låga elpriser jämfört med exempelvis Tyskland. Det är klart att det finns företag som har ett affärscase där priset på el spelar väldigt roll. Men för de stora spelarna som måste ha fossilfri el finns det inget bättre alternativ än norra Sverige. Tittar vi framåt, som man måste göra vid den här typen av investeringar som ska stå i 30 år skulle jag säga att det inte går att hitta gynnsammare förutsättningar någon annanstans.
Han ser inte konkurrensen från andra pigga datacenternationer som Norge och Finland som ett problem.
– Det är klart att det finns en viss konkurrens, men samtidigt bidrar varje datacenteretablering, oavsett i vilket nordiskt land det sker till att vi blir mer av ett kluster. Vi samarbetar extremt tätt med både Norge och Finland i de här frågorna. Vi har dessutom bättre tillgång på fossilfri el än Finland och åtminstone samma tillgång som Norge.
Däremot är Burstrand desto mer bekymrad över den slopade skattenedsättningen för datacenter. Subventionen som funnits sedan 2017, försvinner från och med halvårsskiftet.
– Det mest problematiska tycker jag är att man inte motiverar varför olika elintensiva industrier ska behandlas på olika sätt. Bilden som målas upp av datacenter som extrema energitjuvar som driver upp elpriset för alla oss andra är helt enkelt inte sann.
Burstrand menar att den snabba omläggningen av datacenterpolitiken skadar hela investeringsklimatet i Sverige. Han tycker att Sverige borde göra som Finland och koppla ihop den lägre energiskatten med värmeåtervinning. Med värmeåtervinning så tas cirka 90 procent av elen till vara.