Ericsson: Så blir framtidens arbetsliv

 Ericsson släppte en liknande rapport under pandemin. Då svarade en majoritet av de tillfrågade att 60 procent av arbetet 2030 kommer att ske utanför kontoret. Nu har den siffran sjunkit till 40 procent.

 – Den siffran överraskade mig lite. Det är ändå en stor förändring på bara några år. Vi ser också att det är väldigt få personer som vill jobba hundra procent hemifrån.

 Vad beror den förändringen på? 

– Det har vi inte tittat närmare på i den här studien men det går förstås att spekulera kring. Ett skäl är säkert att en del arbetsgivare nu börjat kräva att de anställda ska vara på kontoret. Det innebär förstås en skillnad jämfört med hur det såg ut under pandemin. Ett annat skäl skulle kunna vara att medarbetarna ser en del glädjeämnen med att vara tillbaka på kontoret. Som den sociala samvaron med kollegorna. 

 Här är några av de andra slutsatserna från rapporten:

Medarbetare och beslutsfattare blir alltmer oeniga i synen på teknik

Konnektivitet kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens arbetsliv när samhället blir ännu mer globalt och digitalt.

Över 70 procent av de tillfrågade beslutsfattarna vill prioritera investeringar i nya tekniska verktyg för sina medarbetare. 59 procent av beslutsfattarna uppger att deras företag de senaste åren blivit mer produktiva på grund av investeringar i ny teknik.

Det som enligt rapporten i högst utsträckning driver investeringsbesluten är att den nya tekniken uppfattas som pålitlig. Men också potentiella produktivitetsvinster, enkelhet i användandet och säkerställd nätverksprestanda är viktiga faktorer.

Många medarbetare upplever att de inte har ett tillräckligt inflytande över den tekniken som cheferna och beslutsfattarna köper in. Fyra av tio medarbetare uppger att de använder tekniska verktyg som inte är relevanta för deras arbetsuppgifter.

Bara en tredjedel av beslutsfattarna uppger att de tar hänsyn till de anställdas preferenser när de investerar i ny teknik.

 – På ett sätt är siffrorna väntade. Som beslutsfattare utgår du ifrån att du har en bra bild av hur behovet ser ut på din arbetsplats. Medarbetare på ett och samma företag kan ju också ha väldigt olika bild av vad för teknik som är nödvändning. Som beslutsfattare kan du ju behöva säga nej när en anställd vill ha ett par nya exklusiva hörlurar eller vad det nu kan tänkas vara. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd inför medarbetarnas behov.

Samtidigt som medarbetare och beslutsfattare blir mer oeniga i synen på vad som är nödvändig teknik att investera i kan en ljusning finnas i sikte.

 – Mycket av de här processerna kommer vara ai-drivna i framtiden. Det kommer leda till att besluten tas i högre utsträckning ifrån hur de faktiska behoven ser ut på arbetsplatsen.

Global arbetskraft skapar både möjligheter och problem för arbetsgivare

Den tekniska utvecklingen har möjliggjort remote-working. Tillgången till fjärrjobb har växt kraftigt de senaste åren och kommer bara bli större. 56 procent av beslutsfattarna som verkar på mogna marknader tror att det kommer bli vanligare att anställa personer som jobbar helt remote. På tillväxtmarknader är siffran hela 70 procent.

 – Remote-working öppnar upp för en global konkurrens som vi inte sett tidigare. Samtidigt finns det en oro bland beslutsfattare på tillväxtmarknader. De ser en risk för att talangfulla medarbetare kommer att välja att arbeta remote för stora västeuropeiska och amerikanska företag.

 Ökad flexibilitet kan innebära ökad övervakning

Rapporten lyfter också fram ett potentiellt framtidsproblem. 70 procent av de tillfrågade beslutsfattarna uppger att övervakning av medarbetare genom tekniska verktyg kommer att bli standard under de kommande åren. 51 procent av beslutsfattarna tror att en större användning av tekniska verktyg tillåter dem att närmare övervaka medarbetarnas produktivitet och utveckling. Samtidigt är medarbetare ofta skeptiska till arbetsgivarnas utökade övervakningsmöjligheter.

– Medarbetare är i hög utsträckning motståndare till att dela med sig av platsdata över alla arbetstimmar. De är också negativt inställda till att spelas in med video när de utför sina arbetsuppgifter. Däremot är de betydligt mer positivt inställda till att dela med sig av data kring sin hälsostatus, konstaterar Anders Erlandsson. 

65 procent av de tillfrågade medarbetarna tror dock att övervakning kommer att bli vanligare i framtiden. Bara 18 procent tror inte på en sådan utveckling. Det är också en stor skillnad på hur svarsgruppen medarbetare ser på övervakning. Ungefär 20-25 procent är väldigt oroliga för sin integritet. En lika stor grupp är inte alls oroliga, och 50 procent har ingen uppfattning.

 – Det handlar väldigt mycket av typen av data som samlas in och på vilket sätt det sker. 76 procent av beslutsfattarna uppger att de vill säkerställa medarbetarnas integritet när de samlar in data, säger Anders Erlandsson och fortsätter:

– Som arbetsgivare kan man inte tolka siffrorna som att det bara är 25 procent som bryr sig om integritet. Många av dem som inte har någon uppfattning skulle också kunna vara oroliga, men uppleva att de inte är tillräckligt insatta i frågan för att uttrycka sin uppfattning.

Medarbetarnas viktigaste prioriteringar formar framtidens arbetsplatser

 I rapporten har Ericsson Consumer & Industry Lab också undersökt vad medarbetarna prioriterar på sina arbetsplatser. För 25 procent av de tillfrågade är stabilitet viktigast medan nästan lika många, 24 procent, uppger att flexibilitet är det viktigaste. 20 procent uppger att tekniken är det viktigaste och 19 procent anser att möjligheterna att göra karriär är den högsta prioriteten. 12 procent värdesätter möjligheterna att arbeta projektbaserat högst.

 – Det är väldigt fragmenterat och uppdelat. Som arbetsgivare behöver du i framtiden klara av att tillfredsställa mer än en grupp. Det räcker inte bara med att de som värderar flexibilitet eller stabilitet högst är nöjda. Samtidigt kan man tänka sig att det finns personer som exempelvis både värderar flexibilitet och karriärmöjligheter så det går inte att bara isolera siffrorna.

 Siffrorna för Sverige sticker ut. 43 procent av svenskarna i undersökning värderar stabilitet högst och 25 procent av de tillfrågade svenskarna tycker flexibilitet är det viktigaste. Bara 10 procent av svenskarna anser att möjligheter att göra karriär är det viktigaste. 

– Detta ligger ganska väl i linje med vad vi sett i andra studier tidigare – dvs även före pandemin var det ganska vanligt att svenskar satte karriär lite lägre i prioritet jämfört med vissa andra länder, säger Anders Erlandsson.