Office 365-användarna vallas automatiskt till Teams, och Microsoft tvingar alla att stänga Skype. Fredrik Ljungdell är digital workplace adviser på Ucit. Han konstaterar att många som tidigare inte har jobbat aktivt med plattformen nu plötsligt befinner sig i Teams, med allt vad det innebär.
Experten spanar kring fem samarbetstrender
Samarbete Enligt Fredrik Ljungdell på Ucit behöver Sverige lära sig sig att använda små nischade tjänster och smala applikationer. Många har även missat tillskottet där tre spelare nu erbjuder en helt ny nivå inom samarbete – och resfria möten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
– Ur mitt perspektiv är det ännu ett stort, tungt förändringsprojekt för IT-avdelningen, för Teams är ett extremt nytt sätt att jobba på. Det finns säkert också de som tycker att det är det dummaste sättet att arbeta på och de behöver en anledning för att använda det. Det krävs en gedigen insats för att få till det på rätt sätt, säger Fredrik Ljungdell.
En resfri organisation
Teams har många styrkor, bland annat möjliggörs en resfri organisation. Det som länge var nästa buzzword har nu blivit en verklighet.
– Teams börjar verkligen bli något som alla använder och det ser jag som något väldigt positivt. Jag har förmånen att jobba på ett stort företag där man är duktiga på att ta till sig arbetssättet, vilket märks på våra möten. Det sista kvartalet 2018 hade jag cirka tre resdagar i veckan – medan jag det sista kvartalet 2019 var nere i en resdag per månad. Om du kommer till mötesrummet eller inte spelar ingen roll längre, och det är en cool utveckling. Det innebär dessutom att jag kan vara mer med familjen, säger han.
Tre spelare erbjuder en ny nivå inom samarbete
Bland samarbetstrenderna vill Fredrik uppmärksamma tre jätteviktiga saker som hände i slutet av 2019, som det inte pratas så mycket om. Det första var att Soluno släppte en integration för Microsoft Teams.
– Det här möjliggör digitala samarbetsformat, och med Soluno behöver du bara plugga i kontakten så har du telefonin. Deras integration med Teams är en bra lösning, säger han.
Den andra punkten handlar om iCentrex, som har vuxit starkt. De har byggt en lösning motsvarande Microsoft Teams, och i slutet av året köpte Telavox iCentrex vilket ger ännu en stor spelare med rätt förutsättningar.
– De kan göra allt det som Teams har plus kryptering. Då är man fullt rustad för resefria möten, säger Fredrik
Den tredje punkten var att Easy Telefoni gick ihop med ett IT-bolag i Norrköping. De har byggt Easy Teams – en samarbetsplattform med samma funktion.
– Det innebär att det nu finns tre betydande spelare som erbjuder en helt ny nivå inom samarbete och resfria möten. Det vi har nu är Easy Teams, Soluno med Teams och Telavox med iCentrex. Det har varit ett jättelyft för telekombranschen, och ingen av de stora operatörerna har i närheten av vad de tre erbjuder. När det kommer till trender så är det här något som har undgått alla i branschen – ingen har gjort någon analys kring vad det innebär, säger han.
Konservativa svenskar ratar de smala applikationerna
Sverige framställs ofta som ett av västvärldens mest framåtsträvande länder, som tidigt anammar ny teknik. Men Fredrik håller inte med – han anser att vi i många avseenden släpar efter.
– Om man tittar på mer moderna företag i Amerika och Asien så har de skapat ekosystem av små nischade tjänster och smala applikationer. Det finns fantastiska lösningar, men i Sverige är vi fortfarande för konservativa. Det ligger inte i vår företagskultur att ta in nyare tjänster, och vi drömmer om allt i en applikation säger han.
Det finns sidor på webben där man kan se vilka programvaror som bolag använder. Om man tittar på USA så finns det en uppsjö av smala appar – exempelvis för brainstorming, tidsrapporter och beslutsunderlag. Smala kommunikationsapplikationer börjar förvisso dyka upp Sverige. Ett exempel är ”Goalplan” som är en lösning riktad mot säljare. Fredrik sågar dock svenskarnas självbild som kreativa innovatörer. De finns men är inget gemensamt attribut.
– Det finns också innovationsappar, men det är väldigt få svenska företag som har en lösning för att jobba med det här – vilket man har i utlandet. Det är ett tecken på att vi är konservativa. Hives.co är den främsta svenska innovationsappen. Alla får idéer kring hur någonting kan göras bättre, och ofta har de som jobbar på golvet en smartare lösningar, men de ges ingen chans att uttrycka dem, säger han.
I appen går kollegorna in, delar idéer och röstar på de bästa idéerna, och där ingår alla, från truckförare till säljare. Idén går vidare i informationshierarkin och i appen kan alla se vem som är ansvarig för problemet, den närmaste chefen. En annan sak som är stor i USA är hälsoappar, där man utöver sjukvårdsförsäkringen erbjuder stöd för att hjälpa personalen.
– Det finns även appar som rör psykisk hälsa, för att hjälpa de anställda. Sådant tror jag att vi är långt ifrån i Sverige. Jag tror att det är konservatism som gör att vi väljer samma leverantör istället för att välja en som jag vet är bättre. Det är en risk för mig, och därför väljer jag samma. Ett exempel är hälsoappen Breathe, med tech från Lunds Universitet, som motverkar utbrändhet. Det är ett exempel på en app som finns och funkar. Hälsoappar är vanliga utomlands, men väldigt få här är beredda att använda dem, säger Fredrik.
Low code tog aldrig fart
Experten konstaterar att den bild han hade av att man skulle kunna samla allt i samma gränssnitt aldrig inträffade. För tre år sedan kom ”low code”, utvecklingsplattformar för appar där det krävdes väldigt lite kodning, som i Microsoft Power Apps. Där kunde man exempelvis skapa ett system för bokningsschema för en rimlig peng och på kort tid få ihop allt i ett gränssnitt. Men enligt Fredrik hände det aldrig.
– Jag vet bara 2-3 projekt som har gått i mål. Tekniken var ifatt för tre år sedan, och då skrevs det om low code-revolutionen. Det måste finnas en annan orsak än att det är fel på tekniken, säger han.
Kunderna vill lösa problemet med AI
Artificiell intelligens kliver in i allt högre utsträckning, vilket innebär att företagen kan rikta om sin personal.
– Jag ser det som positivt att man tar steg mot att kunderna ges möjlighet att hjälpa sig själva. När man bygger självhjälp så får AI:n svara på vanliga frågor, men en viktig infrastruktur för AI är att man behöver tillgång till kunskapsdatabaser, och det ’är inte säkert att alla vill medverka till detta. Men i undersökningar har 74 procent i åldrarna 18-72 år svarat att de helst inte vill prata med någon. De föredrar självhjälp utan kontakt med den människa. Så det ligger i linje med utvecklingen, säger Fredrik Ljungdell.