Bredbandsstrategin säger att till 2025 så ska 98 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till snabb uppkoppling. Visionen är att snabbt bredband ska göra det möjligt att leva, driva tillväxt och innovation – oavsett var du väljer att slå ner bopålarna.
Stadsnätsexperten: ”Vi kommer inte nå bredbandsmålet”
Bredband
Långsiktiga spelregler och större politiskt intresse. Stadsnäten är i dag en samhällsbärande infrastruktur, så vad är de viktigaste frågorna för nätägarna?
– Pandemin har ju satt fokus på att vi måste säkra ett digitalt innanförskap, säger Mikael Ek på SSNF.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
Och mycket har hänt sedan strategin sjösattes. Men vad är då det viktigaste för de som ska realisera regeringens vision?
– Det är en mångfacetterad fråga. Men i all typ av samhällsviktig infrastruktur skulle jag säga att säkerhetsfrågan är ett löpande tema. Där handlar det dels om att upprätthålla hög driftssäkerhet men även att skydda sig från andra attentat och attacker. I dag är vi beroende av uppkoppling och nät så därför är det så viktigt, säger Mikael Ek, vd på Svenska stadsnätsföreningen.
Mikeal säger att de från Stadsnätsföreningen stödjer nätägarna och backar upp dem i sina processer, men menar att de i grunden har väldigt god kompetens inom säkerhet.
– Generellt sett så kan jag säga att nätägare, genom sin koppling till kommunal verksamhet eller som del i ett energiföretag naturligt har driftssäkerhet högt prioriterat. Men de efterfrågar mer stöd med riktlinjer för att kunna göra ett bättre jobb, säger han.
Kommungränser ett problem
Säkerheten är en sak, den andra som många nätägare jobbar hårt med är att rulla ut nätet bredare. För där finns det utmaningar.
– En sak är kommungränser där vi i Sverige har en struktur med självständiga kommuner. Det här sätter käppar i hjulet eftersom en kommun inte får bygga nät till medborgare på andra sidan gränsen. Här hoppas vi att vi ska få till ett undantag liknande det för elhandel eller räddningstjänst. Vi jobbar på det här och det finns ett samverkansförslag och en utredning på gång.
– En annan vital sak är ju att om man är kommunalt ägd så har man ju som företaget det i arvsmassan att man ska verka för kommunens alla invånare. Men samtidigt är man ju ett företag som måste gå ihop – och det kostar ju att bygga nät. Här finns det ett glapp mellan vad man som företag kan investera, vad kunden är villig att betala och vad det verkligen kostar att bygga ut, säger Mikael.
Och det här rör en vital punkt. Regeringen har en bredbandsstrategi med ett tydligt mål – men det är ju inte ansvarige ministern Anders Ygeman som är ute och gräver ner kabel. Och i rådande takt så menar Mikael att målet inte kommer att nås.
– Politiken har ju hittills inte varit riktigt alerta när det kommer till behovet och det finns inte långsiktiga satsningar. PTS Har ju sagt att det krävs uppemot 17 miljarder för att nå målet 2025, men det tillförs för lite och det pytsas samtidigt ut med ganska kort varsel.
Politiken måste vara mer långsiktig
Det här är en av de stora frågorna som snudd på samtliga nätägare sitter med på bordet.
– Det här rör inte bara kommunala aktörer, utan alla som bygger nät på landsbygden. Ingen bygger om man inte får betalt vad det kostar. Så hur ska vi få politiken att ta ett långsiktigt beslut? Du får tänka dig att det är ganska långa processer att bygga nät och då måste man ju veta att det finns ett kontinuerligt pengaflöde för att man ska våga satsa men även hålla takten. Att politiker i efterhand pytsar ut pengar gör det svårplanerat.
Just detta menar Mikael innebär att målet 2025 inte kommer nås.
– Nej, vi kommer inte nå de politiska målen 2025. Det är ju illa att visionen spricker, men framförallt trist för de som drabbas och inte får tillgång till nät.
Men hur stor del står statssubventionerna för?
– Det är bara några få procent av stadsnätens utbyggnad som är subventionerad. Det här gäller både om man är kommunal eller en privat aktör. Av de kommunala företagen kan jag säga att runt 97-98 procent av finansieringen kommer från kunderna på marknaden. Det är egentligen när vi kommer ut på landsbygden där ingen aktör får ihop affären. Fortfarande har runt 50 procent inte tillgång till en snabb robust uppkoppling där.
Så målen kommer inte nås, hur ser då Mikael på risken för att det skapas ett så kallat digitalt A- och B-lag när vissa får tillgång och möjligheter – och andra lämnas utanför?
– Jag har kanske en mer optimistisk syn. Fine, vi når inte målet 2025. Men vi har flera politiska partier som vill mer än vad som ligger i nuvarande budget. Jag ser att det håller på att skapas ett tryck om att vi måste säkra upp det här, att vi inte kan tillåta ett digitalt utanförskap. I budgetpropositionen 2022 föreslås 500 miljoner. Men om man skulle kunna tillföra runt tvåmiljarder på årlig basis – då ser jag att vi i varje fall har goda möjligheter att nå målen till 2028. För det här handlar inte om att bara enskilda hushåll ska bli uppkopplade. Nej, det här är ett grundfundament för hela samhället och därför önskar jag att politikerna var mer handfasta i att leverera för att nå sina visioner, säger Mikael Ek.