Experternas guide genom molnväxlarnas djungel

Telefoni Vad definierar en molnväxel och vilka olika sorter finns det? Vi bad Jonas Carlson på Mitel att reda ut begreppen – och Mattias Ohde på Soluno berättar om åt vilket håll utvecklingen pekar.

Experternas guide genom molnväxlarnas djungel

On-prem-lösningar, där man har proprietär hårdvara som står i källaren, är på utdöende – men för organisationer som kräver stenkoll på sin växel och full kontroll över sina uppgraderingar är det fortfarande intressant.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Telekom idag premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Tillgång till vår unika digitala Premium-tjänst öppen bara för prenumeranter.
  • Ett nischat nyhetsbrev för just ditt intresseområde; Professional eller Contact Center.
  • Full tillgång till vår digitala kunskapsbank med över 16 000 artiklar.
  • Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
Redan prenumerant?

En av de organisationer som fortfarande håller fast vid on-prem är Sveriges Radio Förvaltning, men i övrigt har virtualiserade molnlösningar tagit över växlarna. På Mitel ser man dem som UC-lösningar, och det finns ett antal olika varianter. Enligt Jonas Carlson, Mitels marknadschef i Norden, har privata moln vuxit explosionsartat under de senaste 5-7 åren.

Slipper uppdateringar i rusningstid

Där ligger den virtualiserade lösningen hos företaget eller organisationen. En fördel är att man kan genomföra uppgraderingar när det passar – det vill säga att företaget har ett servicefönster anpassat just efter den egna verksamheten. Då slipper man råka ut för att en amerikansk nattlig uppdatering hamnar mitt i svensk rusningstid.

Man kan köpa sin privata molnlösning, men sedan cirka tre år tillbaka har det blivit allt vanligare med att man prenumererar på de funktioner som företaget behöver konsumera.

– Om du har säsongsvariationer, som exempelvis när Skatteverket ska hantera deklarationerna i maj, då måste du ha väldigt många fler kontaktcenteragenter. Då skalar du upp det, och sedan efteråt går du ner till din normala förbrukningsnivå igen. En prenumerationslösning är fantastiskt intressant, både för kunden men även för våra partners som slipper sitta med oanvända licenser, eftersom det är vi som leverantör som tar den risken, säger Jonas Carlson.

Prenumeration ger koll på kostnaden

Det ger flexibilitet uppåt. Om man istället hade haft en kundplacerad lösning som klarar av tusen användare, och skulle vilja ha en användare till – då blir man tvungen att köpa mer hårdvara.

– Då blir den där extra användaren väldigt dyr. När man prenumererar så vet kunden om att varje ny användare kostar x kronor,  och varje ny funktion kostar y kronor, säger han.

Det vanligaste är dock att man har lösningen hostad i sin partners moln. Det kan vara en systemintegratör, operatör, eller spelare som Google,  Amazon och Microsoft. I det förra fallet ligger lösningen i kundens datahall, i det senare så står den i partnerns datahall. Sedan kan kunden prenumerera på de funktioner och det antal användare som de behöver ha just nu.

Luddig gräns mellan publikt och privat

Nästa alternativ är en publik molnlösning. Jonas Carlson tycker dock själv att skillnaderna mellan privat och publikt är lite luddiga. Med det publika molnet får alla kunder samma funktion och gemensamma servicefönster, medan kunden med en privat molnlösning lättare kan påverka när de vill ha en uppdatering.

– Är det en viktig fråga om den är publik eller privat? Vi tycker det viktigaste är att kunden får vad kunden vill ha, men jag tycker att det är svårt att definiera vad en publik molnlösning är. De publika kanske passar för mindre företag som inte behöver ha så väldigt mycket kundanpassning, säger han.

Antingen får du din instans där du har din data och dina funktioner – eller så får du din instans med din egen data, men du delar funktionerna och infrastrukturen med massvis av företag. I det avseendet är det en reducerad lösning, medan man i det privata molnet kan få de funktioner företaget behöver, Det blir därmed också lättare att integrera med andra leverantörer, exempelvis Microsoft Teams.

Backup och redundans i systemen

Säkerhetsmässigt tycker Jonas att man ska fundera över var datan lagras, för om det inte ens är inom EU så kan det bli besvärligt med GDPR. Du ska även vara säker på att det finns backup och redundans i systemen, samt att ingen kan göra fysiska eller digitala intrång.

Du måste ha ett bra användargränssnitt och kunna integrera med olika affärssystem. Och din tjänst ska alltid vara tillgänglig, med en uptime så nära 100 procent som möjligt.

– Det är jätteviktigt, för UC-systemet, telefonisystemet eller kontaktcentret  är ju verkligen företagskritiskt. Det får ju inte ligga nere. En annan. sak är flexibiliteten, att man bara behöver betala för de användare och de tjänster som man konsumerar. Och att man klarar av säsongsvariationer, eller på längre sikt konjunktursvängningar. Man ska själv kunna påverka servicefönstret, säger Jonas Carlson.

Mattias Ohde ser många styrkor

Det har gått nära 15 år sedan molnlösningar började ersätta traditionella telefonväxlar. Mattias Ohde, vd för Soluno Sverige, konstaterar att molnväxlarna till en början hade en ganska enkel funktionalitet, men i dag är även alla andra kringtjänster molntjänster, exempelvis alla ledande kontaktcenterlösningar – och de som inte är med på tåget hamnar i ett underläge.

– Du kan ju inte få samma skalbarhet om du ska leverera kundplacerad utrustning eller sätta saker i datacenter där allt måste installeras per kund. Du måste ju ha en skalbarhet i många användare, för då går också den tekniska utvecklingen snabbare. Sedan kommer nya uppdateringar hela tiden, du har själv inte driftansvar som kund och du behöver inte sätta upp stora projektgrupper internt, säger Mattias Ohde.

Kan ansluta allt fler saker

Om det var vissa funktioner som du för tio år sedan inte kunde få i en 100-procentig molnlösning så är detta inte fallet i dag. I och med att allting går att få i en molnväxel, inklusive kontaktcenterlösningar och integrationer mot bolagens egna system, eller mot CRM-system och liknande.

– Dagens molnväxlar, i alla fall de i framkant, öppnas upp på ett sådant sätt så att man kan ansluta allt fler saker i form av API:er och liknande – vilket gör att man kan kroka i det allt mer i kunders övriga kommunikationssvit eller andra typer av system. Det är där framtiden ligger. Det är något som börjar att ske och vad som måste ske för att kunder och medarbetare ska få en dräglig vardag, säger han.

Man kan skapa digitala ekosystem där de molntjänster som ett företag använder inte är stand alone – utan de kopplas ihop och pratar med varandra över API:er så att information kan flöda fritt mellan olika system. Det kan vara kommunikationsverktyg, collaboration-verktyg, men även andra interna system som ekonomisystem, billing-system, affärssystem och liknande. Det innebär att man suddar ut gränsen mellan intern och extern kommunikation,

Man digitaliserar hela kundresan

– Om allt detta skulle vara stand alone lösningar så sitter man ju i en väldigt omständlig miljö som företag, Så det som sker och kommer att ske är att ännu fler av de här delarna byggs ihop så att det finns ett digitalt flöde för de som jobbar på bolag, men även för dem som är kunder hos bolag, Man  digitaliserar ju hela kundresan och låter fler funktioner och system tala med varandra. Det är ju det som blir en konkurrensfördel om man som bolag kan ligga i framkant där, För då har du saker som konkurrenterna kanske inte har, eller har kommit lika långt med, säger han.

Ohde tror att det alltid kommer att finnas kvar bolag som av någon anledning vill bygga sin infrastruktur själva och sitta på vissa saker inhouse. Sedan finns det ett fåtal nischade områden, exempelvis inom militär verksamhet, som kan behöva ha vissa delar av en utrustning helt bakom egna brandväggar.

Men bortsett från det så går Sverige mot en i stort sett 100-procentig cloud-penetration. I de minsta segmenten ligger penetrationen i dag på 90 procent, medan den är lägre bland större bolag – och inte minst inom offentlig sektor. Finns det då plats för mindre aktörer som erbjuder molnväxlar? Mattias svar är nej.

Chanslös utan stordriftsfördelar

– Allt handlar om volym. Det är dels ett stort konsolideringsrace, för skalfördelarna är uppenbara. Ju fler kunder du har desto snabbare kan du driva utveckling, och du har fler att initiera nya tjänster på, säger han. Utan stordriftsfördelar är man chanslös.

Med 100 olika leverantörer på en marknad så skulle ingen av dem ha kraft för att bygga det digitala ekosystemet. Utvecklingen framåt kommer dessutom springa ännu snabbare, vilket gör det ännu svårare för små aktörer. Det krävs muskler.

– Det måste till en stordriftsfördel. Det går ju allt mer mot allt färre aktörer som blir större och större. Och landsgränserna suddas ut, det är inte bara en svensk aktör på en svensk marknad – det blir europeiskt  och det blir globalt. Det är bara att titta på oss själva. Vi startade för snart 15 år sedan på en svensk marknad, byggd från scratch. Vi kom upp i några tusen och sedan några hundra tusen användare. I dag är vi snart 2,5 miljon slutanvändare i vår koncern Destiny Group.Tyvärr finns det inget utrymme för att vara liten om man skall kunna konkurrera med en fullfjädrad kommunikationsplattform  –  då får man specialisera sig på en mindre del i kedjan och agera integrationspartner, säger Mattias Ohde.

Senaste artiklarna

Kontoret

Samarbete

Whitepaper

Kontaktcenter

Karriär

Telekom idag

Telekom idag Premium

- för dig som behöver full koll på framtidens kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde.