Fortsatt oenighet kring nytt blåljusnät

Redan tidigare har MSB framfört att ett separat lte-baserat nät i 700 MHz-bandet är det bästa sätet att tillgodose behovet av säker och stabil mobil datakommunikation för för polis, räddningstjänst och andra samhällsviktiga verksamheter. Det är en ståndpunkt myndigheten håller fast vid när de nu lämnat redovisningen på sitt regeringsuppdrag. Fördelarna som framförs med ett statligt kontrollerat och driftat nät jämfört med en lösning där blåljusverksamheterna får en kommunikationslösning som baseras på de kommersiella näten är bland annat bättre informationssäkerhet, större möjligheter till specialanpassade funktioner och möjlighet till högre tillgänglighet.

Men på vägen dit kan MSB tänka sig kombinationslösningar, i första hand i form av ett eget kärnnät som använder sig av operatörernas basstationer för radioaccessen.

– Vi ser det som en flerstegsraket. Skälet till det är att behovet är omedelbart. Användarna behöver förbättrade kommunikationsmöjligheter redan idag, men att bygga ett helt eget nät tar mellan tre och ett halvt och fyra år, säger Minna Nyman, verksamhetschef på MSB.

Överens om att nya datatjänster behövs

Att det finns ett stort behov av nya datatjänster för blåljusmyndigheterna är det man är mest överens om med PTS.

– Men vi har definitivt olika syn på möjligheterna och problemen med att eventuellt göra det i de kommersiella aktörernas nät, säger Jonas Wessel, chef för PTS spektrumavdelning.

Han konstaterar att PTS inte heller ser 700 MHz-bandet som det enda alternativet om det faktiskt skulle bli ett separat statligt blåljusnät.

– Till exempel går tillståndet för 450-bandet ut 2020, säger han.

MSB skriver i sitt svar till regeringen att de inte ser det som ett lämpligt alternativ och att ett separat nät i 700-bandet skulle behöva minst 2 x 10 MHz frekvensutrymme för att täcka behovet. Någon så stor avsättning av utrymme är inget som PTS tror på.

– Frekvenserna är en värdefull resurs och vi kan inte ge spektrum till alla som vill ha. Vi har avvaktat med tilldelningen av 2 x 5 MHz plus 2 x 3 MHz inom 700-bandet. Vi har en plan att auktionera ut 2 x 30 MHz i bandet i december och det är värt att notera att inget annat land vikt utrymme i det området (för ett liknande statligt blåljusnät red. anm).

PTS frågande till kostnaderna

Förutom frågor kring samhällsnytta och kostnader med ett helt separat nät ställer sig Jonas Wessel också tveksam till om det skulle motsvara behoven av täckning.

– Alla de kommersiella aktörernas nät ger idag en sammantagen yttäckning på ungefär 70 procent. Att komma lika långt eller längre med ett eget nät skulle bli mycket dyrt, säger han.

– För att få den täckning som behövs kommer staten ändå att få betala, det handlar mer om man ska göra det i form av egna investeringar eller köpa som tjänst, säger Minna Nyman.

PTS menar i sin rapport att det finns flera grundläggande metodmässiga brister i hur MSB uppskattat kostnaderna för de olika alternativen till ett eget nät, inte minst när det gäller hur de ska säkras mot långvariga elavbrott.

Ser sig som framtida huvudman

Någon enskild lösning förordar inte PTS i rapporten utan myndigheten menar istället att det snabbt behövs ytterligare en utredning.

– Bland annat för att kraven på lösningen är så otydliga. Delar av teknikbiten och frågorna om frekvensutrymme borde vara våra medan det kan vara en god idé om en oberoende utredning kring behoven, säger Jonas Wessel.

Att PTS vill koppla ett fastare grepp om framtidens blåljuskommunikation framgår tydligt av rapporten. PTS föreslår att myndigheten blir huvudman för den framtida lösningen och får ansvaret för införande, förvaltning, fortsatt tekniks utredning och relationerna mellan de privat och offentliga aktörer som kommer att vara inblandade. MSB föreslås få ansvaret för att utarbeta regler som styr vilka som ska få använda lösningen.