GODTYCKLIGT

Enligt initierade uppgifter till Telekom idag tar Post- och Telestyrelsen, PTS, ut beredskapsavgifter av operatörerna på otydliga grunder. En rundringning visar också att det tisslas och tasslas en del om avgifterna i branschen. Till exempel planerar Tele2s chefjurist Jan Tjernell att granska saken närmare. Men i övrigt vill varken Tele2 eller Teliasonera, som betalar huvudparten, ge några kommentarer i frågan.

Enligt Anders Johanson, chef för avdelningen nätsäkerhet på PTS, fick myndigheten in ungefär 46 miljoner år 2004 och 93 miljoner år 2005 i beredskapsavgifter, vilket är snäppet mindre än vad staten tänkt sig. Alla pengar har använts i olika ändamål och något överskott finns inte kvar.

Inte samma

Avgiften beräknas utifrån operatörens omsättning i den verksamhet som har ett kommunikationsnät av allmän betydelse. Ekonomistyrningsverket har godkänt procentsatsen, som för år 2005 var 0,17 procentenheter av omsättningen.

Så långt inga oklarheter. Vid en närmare granskning visar det sig dock att vissa operatörer tillkommit eller försvunnit från inbetalningslistan. Till exempel slapp Hi3g, Vattenfall och Bredbandsbolaget betala avgift för 2004. Redan 2003 hade Bredbandsbolaget en total omsättning på närmare en halv miljard kronor.

Ti: Varför betalade inte dessa operatörer beredskapsavgift 2004?

– Man betalar i proportion till storlek och det är ingen mening i att plocka in småsummor, säger Anders Johanson. Bredbandsbolagets affärer tog fart under 2004 och även de andra blev tillräckligt stora för att betala först 2005.

Vattenfall har hittills vägrat betala sin beredskapsavgift. Privatmarknadschef Per Thorin uppger att man tänker betala avgiften men är oense med PTS om beräkningsunderlaget.

– Vi vill betala rätt belopp, säger han men vill inte förklara parternas tvist i detalj.

Betalat i onödan?

Två existerande operatörer betalade för 2004 men inte för 2005, nämligen Generic Mobile och Colt Telecom. PTS ansåg förra året att de inte alls hade nät av allmän betydelse. Generic Mobile har ett rikstäckande radionät, Minicall, för personsökning och Colt äger 40 km områdesnät. Nät som kostade 53 000 respektive 157 000 kronor i beredskapsavgift år 2004. Pengar som operatörerna inte får tillbaka, enligt Anders Johanson.

Ti: Gjorde PTS en felaktig bedömning 2004?

– Nej. Vi gjorde en annan bedömning. Vi försöker gå på djupet av operatörernas uppgifter som i vissa fall är svajiga.

Ti: Vad betyder egentligen nät av allmän betydelse. Det låter som om besluten tas ganska godtyckligt när det skiljer sig från ett år till ett annat?

– De tas inte godtyckligt, vi fick fram uppgifter om att Colt äger ett begränsat områdesnät. Jag tycker att vi har tydliga kriterier, som exempelvis att nätet ska vara allmänt tillgängligt och av en viss storlek.

Risk för fel

Anders Johanson anser inte att operatörerna betalat i onödan och hänvisar igen till att det kan finnas oklarheter i underlaget som operatörerna lämnat in. Trots att han uppger att PTS kvalitetsgranskar materialet, erkänner Anders Johanson erkänna att risken finns att operatörer inte håller sig till sanningen i årsredovisningen och att PTS inte kan kontrollera detta.

– Jag kan inte tänka mig att någon går in för att luras. Det kan finnas felaktigheter bland uppgifterna men i så fall oavsiktligt, framhåller Anders Johanson.

Kan bli fler i år

Han förvånas av att systemet kan upplevas som godtyckligt och uppmanar operatörer att kontakta myndigheten om de anser att tillämpningen inte är rättvis.

Att exempelvis väldigt få av statsnätsoperatörerna betalar beredskapsavgift beror på att de har en omsättning som understiger 30 miljoner kronor, men uppgifter om att det tillkommer 15 nya operatörer för 2006 kan han inte svara på.

– Vi har inte beslutat om vilka som ska få betala för 2006. Vi har inte fått omsättningssiffror från årsredovisningarna ännu, det kan hända att det blir fler än förra året, konstaterar Anders Johanson.