”I Sverige finns mycket rädsla för att göra fel”

Smarta städer Sensorer istället för manuellt arbete. I smarta städer ger data enorma effektivitetsvinster samt kunskap, men ännu så länge är de svåra att realisera. 
– Det kommunala självstyret ställer till det och i dag delar man nästan inte data alls, säger Claus Popp Larsen på Rise.

”I Sverige finns mycket rädsla för att göra fel”

Det har länge talats om smarta städer och saker som för inte alls så länge sedan kunde ses som science fiction – kan bli verklighet. På forskningsinstitutet Rise jobbar Claus Popp Larsen som ansvarig för området uppkopplade städer.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Telekom idag premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Telekom idag med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • Mycket mer...
Redan prenumerant?

– Det som gör städer smarta är i första stadiet när man använder sensorer och data för att ersätta det som är analogt. Det kan handla om att koppla upp soptunnor som då själva kan säga till när de är fulla, något som i sin tur gör att det går att planera rutter för ökad effektivitet. Ett typexempel på något man inte kunde göra utan ett jobb som var helt manuellt, säger han.

Och i takt med att vi får allt fler sensorer och mer utvecklad IoT-teknik – så ökar användningsområdena.

– Det som är intressant är nästa steg, när det blir mycket sensorer och man kan börja förstå olika flöden som till exempel av människor eller bilar. Det leder till bättre insikter och man kan applicera data från ett ställe – på ett helt annat ställe. Om det första steget handlar om att effektivisera något som är analogt, handlar det i steg två om att kunna planera bättre och ta mer välunderbyggda beslut. Säg att man bygger en ny stadsdel. Då kan data ge insikter och simuleringar kring hur trafik, men även saker som översvämningar, kan påverkas.

Problem att data inte delas

Men även om teknik som IoT och billiga sensorer ger möjligheter, är vi ännu så länge inte nära att realisera vinsterna de ger. Och ett skäl till det är vår kommunstruktur.

– Problemet är att i dag är nästan alla systemen slutna och datan stannar kvar hos en ägare. Man delar inte data i dag eftersom det inte finns något system för det. Det är mycket av en mognadsfråga och vi har inte kommit så långt som exempelvis Facebook eller Google när det kommer till det här.

Ett skäl till att datadelning inte sker är enligt Claus brist på samordning och riktlinjer.

Vi efterfrågar mer stöd och riktlinjer från nationellt håll, för den kommunala traditionen om att få bestämma själv fungerar inte här. Alla kommuner har ungefär samma utmaningar och de grundläggande tekniska lösningarna är i princip identiska. Risken är att om de inte leds från nationellt håll – så får vi 290 parallellt utvecklade system. Jag tycker ibland att det är extremt frustrerande att det går så långsamt

Det här gör att trots att vi brukar säga att Sverige ligger långt fram i digitaliseringen, är vi inte med när det kommer till smarta städer. Claus säger att de tittar en hel del på Nederländerna som ligger långt fram och har nått en högre mognadsgrad, men att de även tittar på Spanien.

– Det vi gör i det här projektet är att vi försöker få samsyn kring ett ramverk och plattform. Hur ska man hantera data och vilka standarder ska vi ha? Det behövs även att vi utpekar en nationell aktör som ska förvalta detta, men vem det ska vara är inte klart ännu. Men när det är på plats, då kan vi på riktigt börja få tillgång och förädla data och skapa helt nya typer av tjänster. Just nu har vi bara små fragmenterade lösningar som inte hänger ihop, säger Claus.

Säkerhet kommer bli viktigare

Och en sak som är viktig att dra upp riktlinjer kring är säkerhet och integritet. När massvis med data börjar flöda är det viktigt att det sker säkert.

– Man måste tänka på säkerheten redan från början. Och här finns flera aspekter. Vissa kommuner har ju mycket öppen data, men vad händer när två ofarliga data-set kan slås samman till ett farligt? Det är ett problem man måste adressera, för det kommer att hända. Sen finns det ju även politiska aspekter om vad man kan göra. Exempelvis så kan kamerabaserade sensorer användas på många sätt. De är extremt effektiva för att se trafikflöden av både personer och fordon, men där måste man vara superförsiktig med vem som får tillgång till datan. De etiska diskussionerna kommer att vara viktiga då vi generellt sett är försiktiga kring det här i Europa, när de istället i Kina systematiskt använder kameror för övervakning av personer och platser

Det Claus med kollegor jobbar på är en teknikneutral lösning, vilket innebär att standardiseringen inte ska vara allt för inlåst eller omständlig. För tekniskt ser han det som att den smarta staden är förhållandevis enkel att realisera.

Att dela tjänster är relativt enkelt ur ett tekniskt perspektiv och systemen kommer inte vara största utmaningen. Men sen blir frågan hur kommunerna ska implementera det hela i sin dagliga verksamhet – vilket är det svåraste. Alla kommuner vill göra på sitt sätta och där kommer det att göras misstag.

Men hur ser det ut när man lyfter blicken, har den staden blivit riktigt smart om fem år? Claus säger att han tror att vi om ett par år kommer se att ramverket är på plats och att Sverige börjat komma ikapp de främsta i Europa. Och förutom mognad hoppas han även på att vi ska bli lite modigare i att våga testa saker.

– Jag var på en konferens i USA. Där pratade man mycket om ”fail fast” och det gillar jag. Testa mycket och lägg ner snabbt eller gör förändringar om det inte fungerar. I Sverige finns det mycket rädsla för att göra det i kommunerna. Många tror att de hamnar på löpsedlarna om de gör fel – och den rädslan är begränsande.

Oavsett hur snabbt det går i arbetet att göra städer smarta finns det en sak Claus menar att vi inte får glömma bort: för vem gör vi arbetet?

– Det som är viktigast i städerna är medborgarperspektivet. Allt man gör måste ju vara med avsikt att göra det bättre för de som bor och vistas där. När man digitaliserar så måste medborgarna involveras. Tekniken ger nya möjligheter att involvera medborgare och gör man det transparent så finns det stora vinster att göra där boende känner sig involverade och kan ge förslag till stadsplaneringen och direkt påverka nya tjänster, säger han.

Gratis nyhetsbrev!

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Telekomidag sparar mina uppgifter
Telekom idag

Telekom idag Premium

- för dig som behöver full koll på framtidens kommunikation och telekombranschen.
Just nu begränsat erbjudande!