Inga produkter i varukorgen.
Ingen bör skatta för kattklippet
[Detta är en krönika som publicerades i Telekom idag nr 8 2014]
Tänk vad telefonin gjort för svensk konkurrenskraft. För 130 år började vårt glest befolkade land länkas samman. 80-talets NMT 450-system gjorde att timmerbilsföraren och hemtjänstassistenten fick nya möjligheter att sköta sitt arbete. På den tiden vägde en Ericsson Hotline Combi 4 kg och batteriet höll en halvtimme. Trots detta blev denna telefon markör för den tidpunkt när vi började se arbete som något vi gör och inte är knutet till en tid eller en plats. Den smarta telefonen är fönstret till många verksamhets-, säkerhets- och styrsystem. I kombination med teknikvänliga medborgare finns det förutsättningar att skapa fler smarta tjänster med ännu större affärsnytta.
Det är olagligt att gå mot röd gubbe, men samtidigt har myndigheterna sett till att det inte är straffbart. Se så praktiskt och vilket avspänt förhållande till regelverket. En avspänd hållning har även våra vänner på Skatteverket haft i synen på förmånsbeskattning av privat användning av företagets mobila terminaler. Så länge det var ett ”flat rate” abonnemang uppstod inget förmånsvärde. Det var enkelt för företagen och för medarbetarna även om det blev onödigt dyrt på grund av abonnemangsformen.
Nu har Skatteverket tänkt om i ett nytt ställningstagande och låter meddela att privat användning av mobiltelefoner, läsplattor och laptopen ska förmånsbeskattas. Undantag finns dock.
En arbetsgivare som ger en anställd möjlighet att använda ett abonnemang eller ”elektronisk utrustning” mot fast avgift ska för varje terminal göra en separat bedömning av om utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande. Dessutom ska en separat bedömning göras för varje tjänst (mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik) som ingår i abonnemanget. Skulle medarbetaren ta med utrustning hem som inte används privat ska det finnas ett avtal som reglerar detta.
Inte vet jag hur mycket skatteintäkter staten räknar med att få in. Men det lär knappast bli en plusaffär för landet som helhet om vi räknar med den administration som tillkommer hos personalavdelningarna på landets företag och organisationer.
Så snälla Skatteverket. Om svenska folket vill se roliga kattklipp på nätet kan i alla fall inte jag se någon som helst vinst i detta, varken för den enskilda eller för Sverige som helhet. Och då kan det ju knappast vara skattepliktigt. Eller hur?
Mjau.
