IoT Sverige: ”Många kämpar för att ta sig från pilotprojektstadiet”

– Programmet går framåt och är framgångsrikt. Utvärderingar görs regelbundet på uppdrag av finansiärerna och de ger oss goda omdömen. IoT Sverige fungerar som kunskapsplattform med starka möjligheter att dela erfarenheter och lärdomar med varandra mellan kommuner, regioner, techbolag, lärosäten och andra aktörer på området. Det många kämpar med är att ta sig från pilotprojekt-stadiet till storskalig implementering. IoT Sverige deltog nyligen på Smart City Expo i Barcelona och vi såg tydligt att den utmaningen finns hos aktörer runt om i världen.

Vad är det enligt dig som är de största utmaningarna?

– En del hinder handlar om osäkerhet kring regelverk och juridiska krav och hur regler ska tillämpas, vilket då i sig skapar osäkerhet och det är något vi måste hantera. Det kan vara delning av vägledningar och handfasta råd som hjälper till. Vi fokuserar också på att skapa kontaktpunkter och att sprida kunskap mellan aktörerna.

Är din känsla att IoT börjar slå igenom på allvar i offentlig sektor?

– Absolut, det har hänt mycket de senaste tio åren. Tekniken är nu mer mogen och lösningar är närmare kommunala och regionala behov. Däremot finns det fortfarande stor potential att göra mer och vi ser ett behov av stöd för att hjälpa till att skala upp framtida projekt.

Hur kan IoT-sensorer användas på vård- och omsorgsboenden?

De 26 olika projekten har en rad olika inriktningar och utförs över hela landet. Ett av projekten heter Framtidens välfärdsteknik med IoT och bedrivs i Skellefteå kommun. Projektet kallas för FraViVo och är en fortsättning i en projektserie där föregångaren iVO avslutades i december 2021.

I iVO undersöktes det hur IoT-enheter kan användas i individers hem och i deras vardag för att skapa trygghet och förutsättningar för ökad självständighet. FraViVo vill bidra till ökad kunskap och erfarenhet av hur IoT-sensorer kan användas på vård- och omsorgsboenden med äldre. De vill göra detta genom att undersöka hur en digital profil av livs- och beteendemönster kan vara ett komplement till subjektiva metoder/rutiner och biometrisk data.

– Syftet med projektet är att använda IoT och sensorer för att förstå äldre personers beteendemönster, identifiera trender och avvikelser, och koppla detta till behandlingar eller insatser, som medicinering eller fysiska åtgärder, säger FraViVos projektledare Emmy Hedström Kousmonen.

”Detta gör tekniken mindre integritetskränkande”

Vissa problem stöttes på under projektets gång. Bland annat klassades en ai-sensor som skulle användas som en klarbildskamera, vilket innebär att den omfattas av kamerabevakningslagen.

– Detta ställde högre krav på integritet och rättslig grund för datainsamling. För att hitta alternativ gjorde vi en teknisk jämförelse och testade rörelsesensorer baserade på radarteknik. Vi kom fram till att radarteknik kan ge en tillräcklig förståelse av individens beteendemönster, även om vissa detaljer är svårare att upptäcka. Detta gör tekniken mindre integritetskränkande och juridiskt enklare att hantera, säger Emmy Hedström Kousmonen och fortsätter.

– Tyvärr kunde vi inte samla in data på särskilda boenden, främst på grund av juridiska och etiska hinder kopplade till deltagarnas beslutsförmåga och samtycke. Därför har vi testat tekniken i ett laboratorium på Luleå tekniska universitet och hemma hos en frivillig deltagare.

Projektet har förlängts flera gånger och det var egentligen tänkt att vara avslutat för ett och ett halvt år sedan. Nu är tanken att det ska avslutas vid årsskiftet. Enligt Emmy Hedström Kousmonen har projektet givit värdefulla insikter om de tekniska möjligheterna.

– Vi ser att tekniken har stor potential, särskilt inom hemtjänsten. I Skellefteå kommun, där avstånden är långa, kan en förståelse för beteende över tid vara särskilt värdefullt. Däremot krävs en tydlig verksamhetsmodell för att nå implementering.

”Handlar om att väga nytta mot risk för individen”

Emmy Hedström Kousmonen är precis som Katrin Ditz inne på att en av de största utmaningarna är de juridiska då nya frågor ofta väcks och måste diskuteras.

– Det är en stor utmaning. Många tror att samtycke är nyckeln när det kommer till användandet av viss kamerautrustning exempelvis. Men för en kommun krävs ofta en annan rättslig grund, som myndighetsutövning. Ett samtycke bör snarare ses som ett komplement ur ett etiskt perspektiv. Det handlar om att väga nytta mot risk för individen, särskilt när tekniken uppfattas som integritetskränkande, säger Emmy och fortsätter:

– Vi har också märkt en frustration bland invånare. I det tidigare Ivo-projektet var deltagarna nöjda med tekniken, men blev besvikna när projektet avslutades och tekniken togs bort. Detta visar på ett tydligt intresse från invånarna, men också på svårigheterna att gå från pilotprojekt till implementering.

Vad ser ni för möjligheter för framtida projekt?

– Vi hoppas att resultaten från FraViVo kan tydliggöra för Skellefteå kommun vilka prioriteringar som krävs för att integrera tekniken i sina verksamheter. Genom att koppla biståndsbedömning till IoT-tjänster tror vi att kommunen kan ta nästa steg mot implementering. Det är vår förhoppning att resultaten och lärdomarna från projektet kan bana väg för en bredare användning av IoT-teknik, som både stärker individens trygghet och underlättar kommunens arbete.

Gröna tak – en underutnyttjad resurs

I Järfälla kommun har projektet IoTak drivits sedan mars 2023. Målet för projektet var att undersöka hur IoT-lösningar kan bidra till en datadriven samhällsbyggnadsprocess och projektet förväntas avslutas i början på nästa år.

Efter en inledande diskussion om projektets omfattning klargjordes det att fokuset skulle ligga på att använda IoT som metod för att validera och kvantifiera effekterna av gröna tak då just takytor ses som en underutnyttjad resurs i Järfälla kommuns klimatarbete. Vi pratade med projektmedlemmarna Oskar Lindberg, Claes Orsholm och Sophia Sundberg om hur det gått för IoTak.

När det kommer till definitionen av vad ett grönt tak är utgick IoTak från den definition som rapporten Ett tak, fem möjligheter från Viable Cities definierade.

– Definitionen i sig är rätt bred och identifierar fem olika gröna tak vilka är rekreationstak, solcellstak, vattenfördröjande tak, sedumtak och ängstak. Målet är att förstå hur olika typer av gröna tak påverkar både miljö och samhälle, berättar Oskar Lindberg som är projektledare inom IoTak.

Möjlighet att samla och bearbeta data i realtid

En viktig del av projektet var att utveckla egna tekniska lösningar för att på så sätt kunna mäta effekterna av gröna tak. Då färdiga lösningar saknades fick de bygga egna sensorer och system.

– Det är främst tre egna lösningar vi har byggt för att mäta främst tre saker och det är koldioxidbildning, vatten- och dagvattenfördröjning och biodiversitet, berättar Claes Orsholm som är vd för Savantic och ansvarig för projektets teknikutveckling och infrastruktur och fortsätter:

– När det gäller koldioxidbindning konstruerade vi ett växthus med en robotarm som regelbundet öppnar och stänger sig. Atmosfäriska förändringar i växthuset mättes för att uppskatta hur mycket koldioxid växterna binder.

– Gällande vattenfördröjning hade vi en egenutvecklad sensor som mäter vattenflödet i stuprör, samtidigt som en regnmätare registrerar nederbördsmängder.

– För att mäta biodiversitet använde vi en kamerabaserad lösning som identifierar och räknar insekter som besöker takens växtlighet, berättar Claes.

Alla sensorer är kopplade till en IoT-plattform som gör det möjligt att samla och bearbeta data i realtid. Plattformen är även kompatibel med kommunens befintliga system för geodata.

”Fastighetsägarna har visat stort engagemang”

Projektet har stött på en del utmaningar, både tekniska och administrativa. Att få tillgång till testbäddar och skapa avtal med fastighetsägare har varit både en svår och tidskrävande process. Även frågor om säkerhet och ansvar för utrustning har varit en utmaning.

– Den tekniska delen var även den klurig då det saknades färdiga lösningar vilket krävt både mycket resurser och arbete. Det ledde till att vi då byggde egna lösningar. Vi har även stött på frågor när det kommer till den juridiska aspekten kring datainsamling, särskilt när testbäddar varit belägna i känsliga miljöer som vid exempelvis skolor, berättar Claes.

Hur har reaktionerna varit från de fastighetsägarna ni samarbetet med?

– De fastighetsägare som deltagit i projektet har visat stort engagemang och intresse för projektet då hållbarhet är en viktig fråga för dem också. Flera har varit stolta över att kunna bidra till innovation och forskning, vissa har till och med uttryckt vilja att kommunicera sitt deltagande externt genom pressreleaser och andra initiativ, säger Sophia Sundberg som är vd för Barkarby science och ansvarig för kommunikation, spridning och testbädd i projektet.

Kan bidra till att skapa en bättre samhällsbyggnadsprocess

Sophia berättar att den säkerhetsmässiga och praktiska aspekten också har varit en central del i diskussionerna med fastighetsägarna. Ämnen som diskuteras kan handla om vad som händer om en sensor blåser ner, hur elförsörjning ska lösas och vem som ansvarar för olika delar av testperioden.

– Vi har lärt oss att det är viktigt att involvera fastighetsägare tidigt i projektet och att ha tydliga avtal och rutiner för samarbete. Samtidigt har dialogen med fastighetsägare gett oss insikter om hur IoT och data kan användas för att visualisera nyttor och effekter av gröna tak, vilket i sin tur kan stärka argumenten för framtida investeringar. Detta samarbete har också skapat ett bra momentum för att fortsätta utveckla lösningar som kan gynna både offentlig och privat sektor, säger Sophia Sundberg.

Vilka slutsatser kan ni börja dra nu när projektet börjar närma sig sitt slut?

– Vi anser att projektet har visat hur IoT-lösningar och datadrivna metoder kan bidra till att skapa en mer hållbar och effektiv samhällsbyggnadsprocess. Gröna tak är en outnyttjad resurs i klimatarbetet, särskilt i tätt bebyggda städer där markytor dedikerade för grönytor är begränsade, säger Oskar Lindberg och fortsätter.

– Vi har tidigare vetat om att gröna tak exempelvis kan minska avrinningen vid kraftiga regn vilket avlastar dagvattensystemen eller att tak med rikare växtlighet gynnar pollinerare och andra viktiga insekter. Detta har dock varit svårt att kvantifiera tidigare och på så sätt gjort det svårt att motivera investeringar. Med hjälp av projektets insamlade data har dessa effekter nu kunnat mätas och analyseras. Det finns nu möjlighet att skala upp och integrera lösningarna i kommunens processer samt använda dem som en modell för andra kommuner och privata aktörer.