Inga produkter i varukorgen.
Kampen om medborgarnas digitala rättigheter
Gigantiska mängder av data om kundernas telefonvanor samlas i de olika teleoperatörernas databaser. För att få svar på olika typer av frågor om individers och gruppers kontaktmönster via mail eller telefon, exempelvis vem pratar med vem, har AT&T skapat ett ”data management system” som kallas för Daytona. AT&T har till synes utan stöd i regelverket samarbetat med NSA, National Security Agency, och lämnat uppgifter om sina kunder till NSA. För detta har företaget blivit stämt av Electronic Frontier Foundation (EFF), en oberoende intresseorganisation som arbetar för att skydda medborgarnas digitala rättigheter. EFF har sitt säte i Kalifornien.
Stämningen baseras på information från en pensionerad AT&T-ingenjör, som hävdar att AT&T har ställt sina tekniska resurser, system och databaser till förfogande för NSA, bland annat Daytona. EFF har stämt AT&T på uppdrag av ett antal AT&T-kunder, som vill ha slut på denna hemliga övervakning av miljontals amerikaner.
Processen har fått stor uppmärksamhet i media i USA och president Bush har förklarat att hans administration inte har gjort något olagligt när man begärt tillgång till telebolagens olika databaser, som innehåller information om 200 miljoner amerikaners telefonsamtal. Uppfattningen, att staten har rätt att spionera på medborgarna, delas emellertid inte av alla. Hela frågan är synnerligen komplex eftersom den har kopplats ihop med den amerikanska regeringens kamp mot terrorismen efter den 11 september 2001. En Gallup-test nyligen utförd av Washington Post och TV-bolaget ABC visar att flertalet amerikaner inte brydde sig, 63 procent tyckte att NSAs metoder var OK.
I Europa har EU tagit beslut om att ålägga teleoperatörerna att lagra trafikdata, uppgifter om vem som har ringt vem, när, varifrån och hur länge. Justitieminister Thomas Bodström driver frågan i Sverige, det är dock osäkert om ett svenskt beslut också ska omfatta internettrafik.
En annan dimension av den här typen av frågor har nu senast manifesterat sig i Sverige genom stängning av webbsidor efter kontakter från SÄPO och UD. Detta leder till en form av självcensur, som på sikt kan stoppa den typ av kritiska samtal som behövs i en demokrati, där våra digitala rättigheter numera är en av förutsättningarna. Den demokratiska kontrollen måste stärkas och ett svar ges på frågan ”vilka övervakar övervakarna?”.
