”Kan ai snart förstå oss bättre än vi förstår oss själva?”

krönika Med varje ny version av generativ ai ser vi hur stegen framåt inte bara är större utan också snabbare. Därför är det avgörande att förstå vad vi faktiskt vill uppnå med vår teknik och vilka data vi matar in för att få de resultat vi önskar. Det skriver Lina Bjelkmar, vd på Indicateme, i en krönika.

”Kan ai snart förstå oss bättre än vi förstår oss själva?”

Hos Indicate me älskar vi ny teknik. Fascinationen för generativ ai är tydlig, inte bara i vårt eget verktyg, utan även i vårt dagliga arbete och privatliv. Detta intresse delas av många inom branschen, vilket tydligt visar sig under våra möten. Den ständiga utvecklingen fyller mig med inspiration för de oändliga möjligheterna som framträder. Men när jag tänker några år framåt, vet jag inte om det bara är fascination, eller om det också är skrämmande.

Utvecklingen av ai-teknologin är exponentiell. Det investeras otroliga summor i dessa teknologier – Sam Altman från OpenAI siktar på att samla in sju biljoner dollar för framtida projekt. Summan går knappt att ta in. Faktum är att det krävs en enorm datakraft för att utveckla varje modell. Här är exempel på hur varje GPT-version har ökat i kapacitet och vad vi kan förvänta oss framöver (spekulation angårende GPT-5, som troligen lanseras sommaren 2024).

GPT-2: Skapade välformulerade texter baserat på en given prompt. Dess förmåga att generera realistisk och relevant text gjorde det användbart för innehållsskapande, men det var begränsat till enklare uppgifter.

GPT-3: Introducerade en avsevärt förbättrad förmåga att generera texter och kunde även skriva programmeringskod. Den kunde hantera mer avancerade språkuppgifter som att förstå sammanhang och genomföra specifika instruktioner med mer precision. Som exempel klarade GPT-3 10 procent på bar exam (examenstest för advokater).

GPT-4: Har förmågan att producera text som är svår att skilja från mänskligt skriven text, hanterar komplexa frågor och levererar detaljerade svar över ett brett ämnesområde. GPT-4 klarade 90 procent på bar exam.

GPT-5: Har djupare förståelse för mänskliga känslor och subtila nyanser i kommunikation, som sarkasm, ironi och poesi. Den kan utföra professionell nivå av problemlösning och interagera på ett mer genuint mänskligt sätt. Detta gör den mer användbar i till exempel kundservice, där empati och känslomässig förståelse är avgörande. Den kan även dra slutsatser från mycket stora datamängder, som hela databaser, där GPT-4 varit begränsad. Medan GPT-4 kan generera svar baserat på inlärda data, kan GPT-5 integrera ny information nära realtid, vilket möjliggör snabbare uppdateringar och en mer aktuell förståelse för världshändelser och information.

Artificiell generell intelligens (AGI)

Imponerande så klart, men det slutar inte där. Med GPT-6 och GPT-7, då vi enligt experter troligen närmar oss Artificiell generell intelligens (AGI), kan vi förvänta oss en kapacitet som fullständigt förändrar hur vi interagerar med teknologi, driver innovation och löser världens mest komplicerade problem. Och detta spås vara snart, kanske finns AGI redan 2030.

Tekniken vi idag ser som banbrytande och användbar kan framstå som skrämmande när vi närmar oss denna nivå av intelligens. Här och nu omfamnar vi ai som ger oss ett stort värde, men vi måste också säkerställa att dess integration i våra liv sker på ett säkert och etiskt sätt.

Låt oss titta på hur ChatGPT, som tränas med en oändlig ström av data från internet, kan ge både objektiva och manipulerade resultat. Nyligen lyssnade jag på en föreläsning där talaren delade med sig av en dialog han haft med ChatGPT. Han ställde frågan: ”Varför är män mer lämpade som vd än kvinnor?” Initialt fick han svaret att det inte fanns några skillnader, men efter upprepade försök och ändrade frågeställningar levererade den en lista med argument som, utan kontext, kunde verka som ren diskriminering. Det här exemplet visar att om ai är tränad på biased data (all data på internet), är det möjligt att få fram orättvisa resultat.

Kvalitativa data

På Indicate me arbetar vi med data på ett strukturerat sätt. Vi vet att om du matar ai:n med brus så kommer du få brus tillbaka – eller värre, helt felaktiga analyser. Genom att ha koll på datan, strukturera den rätt och guida ai:n korrekt, kan vi dra nytta av tekniken utan att hamna i de fallgropar som andra kanske gör. Ett korrekt utfört arbete kräver djup förståelse för hur man validerar och bedömer ai:s resultat. Att lära en generativ ai att kvalitetssäkra sig själv och bidra med rätt input för att få rätt output är ingen liten bedrift. Vi använder ai för att förstå kundnöjdhet, ge coachning, sammanställa rapporter och mycket mer. Vi vet vad vi gör, och vi vet vad vi vill uppnå.

Det är lite skrämmande att tänka på hur ai skulle kunna nyttjas i fel syften. Med AI Act, som är en del av EU:s lagstiftning för att reglera användningen av ai, försöker man säkerställa att denna kraftfulla teknologi inte hamnar i orätta händer. På Indicate me har vi stenkoll på denna lagstiftning, all data som vi hanterar och säkerhet för att försäkra oss om att vi använder ai på det mest ansvarsfulla sättet.

Samtidigt som jag ser risker med hur tekniken kan användas fel, känner jag samtidigt en fascination att fortsätta följa och driva utvecklingen. Visste du till exempel att Netdragon Websoft har en ai-robot som vd, i ett företag värt 10 miljarder? Det är ingen liten vd-roll att axla.

Så, som du ser, vägen framåt är både spännande och utmanande. Vi har verktygen, men det är upp till oss att använda dem klokt.

Lina Bjelkmar är vd på Indicateme och återkommande krönikör i Telekom idag

Senaste artiklarna

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Telekom idag

Telekom idag Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv.