
Dzamila Bienkowska vid Uppsala universitet och den kulturgeografiska institutionen har studerat it- och telekomföretagen i Kista och Mjärdevi i Linköping. Med hjälp av register har Bienkowska studerat samtliga anställda vid dessa it- och telekomkluster under åren 1997 till 2002. Hon har också intervjuat representanter från ett urval av företagen.
– De intervjuade företagsrepresentanterna var generellt positiva till rörlighet, men trots det uppgav de flesta att de inom det egna företaget strävar efter att behålla den personalstyrka de har och hålla en låg personalomsättning, berättar Dzamila Bienkowska.
Avhandlingen, som ska granskas den 21 september, visar att personalrörligheten i de två områdena är relativt omfattande, men att en stor del av rörligheten hänger samman med företagens omorganiseringar. Den här typen av rörlighet ger troligen inte de positiva effekter som annars förknippas med frivillig, individuell rörlighet. Konjunkturen har också stor inverkan på rörligheten – betydligt fler byter jobb under högkonjunktur än under lågkonjunktur.
Tar inte grannens personal
– Vid sidan om den faktiska rörligheten kan också själva potentialen för personalrörlighet ses som en fördel för klusterföretagen. Klusterlokaliseringen kan dessutom öka företagen möjligheter att använda sig av informella rekryteringsprocesser, vilket är en annan konkurrensfördel, säger Dzamila Bienkowska.
Hon har också identifierat vissa faktorer som begränsar den individuella rörligheten bland de anställda. I vissa fall förekommer det informella normsystem företagen emellan som kan hindra rörligheten – flera företag uppgav till exempel att de avstår från att handplocka individer från andra klusterföretag samt undviker att rekrytera personal från sina kundföretag.
Troligen begränsas rörligheten också av att både Kista och Mjärdevi domineras av ett enda företag, Ericsson.