Så jobbar Lund med IoT och smarta sensorer

IoT Ett systematiskt tillvägagångssätt för att på bästa sätt digitalisera samhället. Inom innovationsplattformen Future by Lund har man inte bara tittat på hur man kan koppla upp – utan hur man realiserar fördelarna med IoT.

Så jobbar Lund med IoT och smarta sensorer
Foto: Future by Lund
Anders Trana, projektledare inom Futrue by Lund

För fyra år sedan tilldelades Lunds kommun anslag av Vinnova för utvecklingsprojekt kring smarta städer och uppkopplade funktioner i offentlig miljö. Anders Trana, projektledare på Future by Lund, säger att man främst tittar på nytta och samverkan när det kommer till uppkoppling.
– Tanken från när vi började var att på ett systematiskt sätt titta på hur man kan realisera fördelarna med IoT. Tydligt är att det här är inget som kommunen kan köra ensam, så i projektet har vi haft med akademin och näringsliv, säger han.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Telekom idag premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Tillgång till vår unika digitala Premium-tjänst öppen bara för prenumeranter.
  • Ett nischat nyhetsbrev för just ditt intresseområde; Professional eller Contact Center.
  • Full tillgång till vår digitala kunskapsbank med över 16 000 artiklar.
  • Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
Redan prenumerant?

Anders menar att samverkan har varit en grundbult och nästan allt arbete som gjorts har kommunen genomfört tillsammans med partners. Gemensamt för de olika delprojekten har varit att utmana gamla processer i jakten på nya.
– Systematisering har varit viktigt och därför skapade vi en testbädd som är öppen att använda. Just hur vi byggt upp systemet har gjort att vi inte kör projekt enskilt eller vertikalt. Vi har istället försökt bygga det hela som lager man kan bygga vidare på eller koppla ihop – och på så sätt få högre effektivitet, säger han.

Ger kortare startsträcka

Ett exempel på det är att i projektet Lund Open Sensory City så används baskomponenter från tidigare projekt. Resultatet är att när man ska titta på och adressera en utmaning – så går det snabbare att komma igång eftersom det redan finns teknik på plats

Så vad har man då kopplat upp hittills?
– Vi har idag översikt på flöden i staden, alltså hur man rör sig och då främst cyklister. Det här leder till att vi kan göra smartare stadsplanering. Vi gjorde även tidigare ett test för att skapa ett system kring smart bevattning av grönytor. Det har resulterat i att det nu finns sensorer som styr bevattningen. Ytterligare ett exempel på ett test som har realiserats är att det kommunala kraftbolaget har kopplat upp och övervakar elcentraler som tidigare inte var övervakade. Det här leder i sin tur till att nätet är stabilare samt att man kan reagera snabbare på incidenter, säger Anders.

Kan göra mikroförändringar

Projektledaren berättar att det har drivits många projekt och testats friskt – men att det fortfarande är en lång resa innan man är i mål.
– Det vi kan göra genom uppkoppling är fantastisk. Ta exemplet med cyklingen. I Lund vill vi stötta cykling ännu mer och få bort onödiga resor med bil. Tidigare skickade man ut studenter som stod och räknade för att få data över antalet cyklister. Det är ju inte så noggrant och är ju bara ögonblicksbilder – och översatt till stadsplanering så är det lite som att ha förbundna ögon. Med smarta sensorer får vi enormt mycket bättre data. Istället för att göra långsiktiga planeringar på fem till tio år, kan man kontinuerligt göra mikroförändringar. Som exempel kan vi mäta vad som händer när ett övergångsställe flyttas 50 meter, säger han.

Att ha bra grunddata är guld värt för en kommun, men bara för det kan man inte skruva upp sensorer överallt – nej, Anders säger att det krävs lite tillförsikt.
– Kostnadseffektivitet är ju ett stort problem för en kommun. Därför kan vi inte sätta upp sensorer som exempelvis övervakar hur parkeringsplatser för funktionsnedsatta används bara för att det kommunala parkeringsbolaget vill det. I sådana fall måste de göra mer än bara övervaka en parkering. Just därför har vi massvis med diskussioner med privata aktörer för att se hur vi kan samverka för att gå vidare. Det här är en viktig pusselbil – och svårare än vad man kan tro.

Skapar integrationsplattformar

Men innebär inte de mätningar och den data man får in att kommunen kan spara pengar?
– Visst går det att spara pengar inom vissa områden, men de ligger ofta på de kommunala bolagen. I den kommunala verksamheten är det andra värden

Så vad händer härnäst. Vad kommer Lund koppla upp nu? 
– Det vi håller på och lägger mycket kraft på just nu är integrationsplattformar. Alltså ett lager ovanför IoT-plattformen. Det vi vill åstadkomma där är att dra lärdomar av vad vi har gjort tidigare och få in andra typer av system som kan utnyttja den potentialen. Ta flödesmätningen som exempel. Kan sensorerna plocka in exempelvis smhi-data – och hur kan vi kombinera data för att kunna dra nya slutsatser?

Är det här saker ni bygger?
– Vi försöker inte bygga lösningarna själva. Det vi gör att bjuda in näringslivsaktörer och även andra kommuner som inte själva har möjligheten att ha egen testverksamhet. Då kan vi testa, och det är sedan näringslivet som kan utveckla och driva det vidare – det ser jag inte att kommunen ska göra.

Hur samarbetar ni med andra kommuner?
– Tidigare har det varit lite konkurrens och olika kommuner har velat profilera sig på frågan. Men jag tycker att det är hopplöst att vara prestigefull när det inte gagnar någon. Utifrån de offentliga organisationerna finns det inget skäl att tävla mot varandra. Vi har en hel värld därute och det mest intelligenta vore att hitta smarta lösningar som vårt näringsliv sedan kan rulla ut i övriga världen, säger Anders Trana.

Senaste artiklarna

Kontoret

Samarbete

Whitepaper

Kontaktcenter

Karriär

Telekom idag

Telekom idag Premium

- för dig som behöver full koll på framtidens kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde.