Så lyckas du med IoT – ny avhandling visar på fördelarna

IoT Internet of things kan bli en viktig del i förbättringsarbetet, med goda värdeskapande möjligheter. Det visar Viktor Mählers pinfärska doktorsavhandling. Men han har hittat både etiska dilemman och framgångsfaktorer.

Så lyckas du med IoT – ny avhandling visar på fördelarna

IoT handlar inte bara om en massa sensorer som pratar med varandra. Det blir tydligt i Viktor Mählers doktorsavhandling Succeeding Implementation – The Internet of Things as a Digitally Transformative Technology, som han nyss försvarade vid Umeå Universitet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Telekom idag premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
  • Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
  • Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams, SD-Wan och Chattbotar.
  • Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
Redan prenumerant?

Han har bland annat undersökt erfarenheterna från implementeringen av IoT i två olika städverksamheter, en i privat regi och en kommunal.

– Jag ville undersöka hur nya system påverkar de verksamheter som de ställs in i. Jag valde IoT eftersom det är relativt nytt och många är intresserade av att se hur de kan förbättra sina verksamheter genom att samla in data, säger Viktor Mähler.

Får tidigt signaler om att något är fel

Ett av exemplen som nämns i avhandlingen är en tillverkare av smarta tvättmaskiner. Genom att tvättmaskinen är uppkopplad kan tillverkaren tidigt få signaler om någon del behöver bytas ut, så kallat förebyggande underhåll.

– En sensor kan till exempel känna av vibrationer i maskinen och när vibrationen börjar diffa kan en varning skickas till en reparatör. I den processen finns ett värde inräknat. Det går snabbt att åtgärda problemet eftersom reparatören inte behöver felsöka och kunden blir nöjd – felet åtgärdas innan maskinen hunnit gå sönder.

Genom att få kunskap om användarens beteenden kan datan även användas i designprocessen när man tar fram nya produkter, för att de bättre ska svara mot kundernas behov.

Även om IoT fortfarande är nytt för många är det vanligare än man kanske tror, menar Viktor Mähler.

– Speciellt inom logistik. På containrar kan man till exempel ha radiofrekvensetiketter, så när en container åker igenom en station skannas den av och man får information om var ens varor befinner sig. Det är relativt vanligt inom industrin också och kommer alltmer mot konsumentmarknaden, säger han.

Fakta

3 steg för en lyckad implementering av IoT

1. Ha ett klart syfte. Att bara kasta in ett IoT-system innebär inte automatiskt en lyckad digital transformation. Syftet ska vara så klart som möjligt, så att ni får så träffsäker data som möjligt.

2. Var transparent. Kommunicera så öppet ni kan om varför datan ska samlas in och vad det innebär. Vad är nyttan? Varför är det viktigt? Vad innebär det för den anställda? I hierarkiska organisationer är det annars lätt att personerna på golvet blir lämnade utanför och missnöjet kan börja gro.

3. Instruera tydligt. Det är viktigt att datan matas in på rätt sätt vid rätt tillfälle. Annars blir det skräpdata som stör den större bilden. Några av de städare som Viktor Mähler till exempel mötte tyckte sig inte ha tid att registrera i systemet efter varje moment, så de sparade allt till rasten, vilket gjorde att man inte fick ut den information man velat ha.

Har du till exempel ett larm eller en värmepanna som du kan manövrera via en app i mobilen är den en del av IoT-världen.

I en tidigare uppskattning förutspåddes 35,82 miljarder smarta prylar vara ihopkopplade på ett eller annat sätt, och skulle tillsammans skapa ett värde på 1,9 miljarder dollar.

– Jag antar att de räknat på det värde som skapas i och med effektiviseringar till följd av tekniken, säger Viktor Mähler.

Enkelt att förstå nyttan

I de städverksamheter som han själv undersökte hade man till exempel monterat sensorer som kan kolla av var en städvagn befinner sig. Städarna hade sedan till uppgift att via en Ipad checka av de städade ytorna allt eftersom.

Sensorerna kan till exempel tala om i vilken mån en yta använts senaste veckan. Har det stått tomt, ja då behöver det kanske inte städas igen. På det viset är nyttan enkel att förstå.

Men medan städarna i den privata verksamheten var ganska nöjda med sitt nya verktyg så var de kommunalt anställda mer skeptiska. På vilket sätt skulle det här vara en hjälp i vardagen? De hade hellre fått gratis kaffe i fikarummet.

Här blev det tydligt hur viktig kommunikationen är för att få med sig dem som faktiskt ska jobba med tekniken i sin vardag. Men tekniken väckte även en del misstänksamhet – var det här bara ett sätt att kunna dra ner på personal?

– Så kan det förstås bli, men den kan också användas för att kunna se var personalen behövs bäst, säger Viktor Mähler.

För honom var det något helt annat som blev den starkaste varningssignalen.

– En av de intressanta aspekterna i det här är att man får en möjlighet att övervaka personalen. Då blir det upp till chefen eller den som har tillgång till systemet att avgöra om de ska göra det eller inte. Det kan bli fel. Städarna som jag mötte var inte helt med på vad systemet faktiskt innebär, utan tänkte mer att det här är bara information i en Ipad och där tar det stopp.

Kan användas för övervakning

I själva verket kan varje steg som den anställda tar följas och städarna blir själva datapunkter i systemet.

– Det är en grej man måste ta hänsyn till när man ska implementera system, för det har potential att vara integritetskränkande om personen inte vet om det. Min personliga tolkning är att arbetsgivarna i de här fallen inte lyckades kommunicera ut det på ett sätt så att de anställda förstod vad det handlade om, säger Viktor Mähler.

Om det är baksidan av myntet så är framsidan förstås att man på samma sätt kan spåra verksamhetens prylar – om det så gäller möbler, lastbilar eller datorer.

Tidigare kunde processorkraft vara ett hinder för IoT, men nu är processorerna så starka och hastigheten i nätet så hög att det inte bromsar utvecklingen, menar Viktor Mähler. Däremot kan det vara lite si och så med dataanalysen. Att samla data är en sak. Att göra något vettigt av den en helt annan.

I diskussioner om Quality 4.0 bland kvalitetsproffs kan man få höra att det är väl bara att överlåta åt maskinerna om man nu vill ta helt faktabaserade beslut. Men den åsikten delar inte Viktor Mähler.

– Om man inte från början vet vad man ska använda datan till blir det svårt att fatta några beslut om hur man ska kunna förändra verksamheten. Datan blir ett sätt för verksamhetsledare att stämma av vad de upplever, mot faktisk data.

Drar man det hela till den yttersta spetsen kan man med tillräckligt mycket data om tillräckligt många människor börja göra prediktioner om trender i samhället, människor och folkgrupper.

– Det är något man måste ha i åtanke och ta hänsyn till. Ju större datamängd, desto viktigare att anonymisera, säger Viktor Mähler.

Läs hela avhandlingen här.

 

Senaste artiklarna

Telekom idag

Telekom idag Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv om aktuell teknik.