Experten om planerna på mer statlig it-drift: ”Sverige är väldigt sent ute”

– Det gick att se redan i budgetpropositionen att de berörda myndigheterna får medel för att kunna bygga upp den här verksamheten, säger han.

Daniel Melin tycker att det finns flera intressanta aspekter av regeringens besked. Bland annat hur överordnat säkerhet varit andra värden.

– För tio år sedan så var nästan allt fokus på kostnadseffektivitet. Nu är nästan allt fokus istället på säkerhet. Idén är inte att det här vägvalet ska bli billigare för staten, det kanske det blir – men vinsten tar lång tid att realisera och något man får utvärdera om tio år.

I ett internationellt avseende är Sverige relativt sent ute med att ge staten större ansvar för myndigheternas it-drift.

– Finland påbörjades det här för tio år sedan. Danmark har hållit på länge. Nederländerna, Polen och Kroatien har gjort det här för länge sedan. Sverige är väldigt sena ute.

Vad tror du det beror på?

– Dels har man sett att det är svårt att effektivisera staten genom centraliseringar. Sen tror jag också vi är väldigt präglade av Axel Oxenstiernas modell, det vill säga att varje myndighet är självständig och fattar sina egna beslut.

– Varje kommun, region och myndighet sköter sin it bäst sjutton de vill, och så har det varit sen 70-talet. Därför tror jag att många regeringar har varit lite rädda för att kliva in i ett sådant här projekt. Vi är väldigt måna om våra självständiga myndigheter.

Experten tycker att utvecklingen mot mer statlig samordning är positiv.

– It-drift är svårt idag. Det är dels svårt att hitta rätt kompetens. Ska du ha datacenter för statsförvaltningen som klarar dagens säkerhetskrav blir det fort väldigt dyrt. Att sprida ut det med 200 datacenter som man gör idag är varken kostnadseffektivt eller säkert.

– Det finns väldigt stora säkerhetsvinster med samordning. Du kommer att ha råd att ha rätt tekniker i rätt datacenter med rätt driftförhållanden.

Finns det inte en risk att det blir mer sårbart när mer myndighetsdata lagras i färre datacenter?

– Du måste alltid tänka på säkerhet i många olika lager. Även om vi idag har många olika datacenter, hur motståndskraftiga är de för en fysisk attack? Och dessutom, om vi skulle få ett större strömbortfall i något av våra elområden, hur mycket av statens it-drift skulle då slås ut? Jag tror risken är stor att ganska många datacenter då skulle slås ut samtidigt.

Daniel Melin pekar också på att Försäkringskassan, Skatteverket och Trafikverket kommer att dela på det nya uppdraget och att driften sprids mellan olika organisationer och olika platser.

– Nu kommer du kunna tänka igenom dina säkerhetsarrangemang redan i designen.

Han ger heller inte särskilt mycket för argumentet att vägvalet gör att staten riskerar att gå miste om den innovation som sker i privat sektor.

– I grund och botten finns det inte jättemycket innovation att hämta på det här området. Merparten av statens it-system är verksamhetsunika. Det finns bara en folkbokföring, den är hos Skatteverket och så vidare.

– Vissa saker som fil-lagring och mejl är så klart gemensamma, men de är en väldigt liten del av myndigheters totala it-behov.

Daniel Melin ser också en trend där allt mer information säkerhetsklassas, vilket gör regeringens vägval ännu mer begripligt.

– Vill du då ändå utkontraktera det så är det nästan ingen som lämnar anbud. Det är för dyrt och komplicerat att hantera myndigheternas säkerhetskrav.

– Branschen har lite gett upp kring statliga myndigheter för affären går inte ihop. Det blir inte bättre av att gå till Google, AWS eller Azure. De klarar inte av att teckna den typen av säkerhetsskyddsavtal. ​​Det gör att ändå blir en hel del it kvar som branschen, inklusive det bolag där jag själv jobbar, har mycket svårt att hantera.