Skatteverket har bland annat hänvisat till nya juridiska förutsättningar som bakgrund till beslutet. Förra sommaren klubbades nämligen ett nytt adekvansbeslut igenom av EU som innebär att hanteringen av persondata i USA nu anses ligga på en adekvat nivå och dessutom infördes en ny sekretessbrytande bestämmelse som ger myndigheter nya möjligheter att överföra sekretesskyddade uppgifter till molntjänstleverantörer. Fredrik Svensson tycker inte det argumentet håller.
– Det grundläggande problemet med amerikansk lagstiftning kvarstår. Amerikanska myndigheter har fortfarande väldigt stora möjligheter att kräva ut information från amerikanska bolag.
– Skatteverket säger själva att de är medvetna om att det finns risk för att personuppgifter i slutändan kan hamna hos amerikanska myndigheter. För att hantera det här skriver Skatteverket att de ska ge medarbetarna instruktioner om vilken information som kan delges under Teams-möten. Det är tvärtemot vad man sa 2021.
Hur då?
– 2021 sa Skatteverket att det inte kommer vara möjligt för myndigheten att skriva bestämmelser som tydliggör för alla deras 12 000 anställda exakt vilken information de får och inte får dela i ett Teams-möte.
– Det går inte att med riktlinjer förmå en medarbetare att aldrig göra fel. Vad händer då med en medarbetare som råkar göra fel? Ska den då lagföras ? Det blir en absurd situation.
Skatteverket planerar att rulla ut en end-to-end-krypterad variant av Microsoft Teams.
– För att ett samtal med en extern part ska vara krypterat i Teams måste den externa deltagaren också ha en Teams-klient. Det går inte att exempelvis delta via webbläsaren.
– Det leder till att beroendet av amerikanska molntjänster och inlåsningseffekterna av det här beslutet ökar ytterligare, inte bara i Skatteverkets egen verksamhet utan i samhället i stort.
I den aktuella krypterade versionen av Microsoft Teams, finns i dagsläget inte all funktionalitet som finns i ”vanliga Teams”.
– Och inte bara det. Den end-to-end krypterade versionen lever inte upp till alla funktionella krav som fanns i Esams rapport om digitala samarbetsverktyg. Då rapporten var tänkt som ett stöd i eventuella offentliga upphandlingar, innebär det att högre krav har ställts på andra leverantörer av digitala samarbetslösningar än på Microsoft.
Ett annat argument som anförts bakom beslutet är att Skatteverkets anställda är vana vid att använda Microsoft-program och att det därför inte kommer att bli en särskilt stor omställning för medarbetarna när Teams nu rullas ut.
Kostnadsfritt nyhetsbrev
Få den senaste uppdateringarna direkt i inkorgen.
– Att de anställda är så vana med Microsofts produkter och tjänster att myndigheten tror att det blir svårt för dem att införa en ny lösning är ju en följd av att den tidigare inlåsningen.
– Det tar så klart tid att utbilda människor i att använda nya verktyg, men någon gång måste man också börja. Om Skatteverket löper linan ut med beslutet om Teams kommer ju inlåsningseffekterna bara bli ännu större framtiden.
Enligt Fredrik Svensson sticker Skatteverkets kursändring ut i en internationell kontext.
– Ibland annat Tyskland och Frankrike har det gjorts det stora satsningar på att ta fram open source-baserade lösningar för den offentliga förvaltningen och det har haft bra resultat.
– De här satsningarna görs dels för att minska beroendet av amerikanska molntjänster och också för att främja europeisk innovation.
Fredrik Svensson pekar också på den ekonomiska kostnaden. I en promemoria som Skatteverket och Kronofogden tog fram tillsammans 2021 konstaterade myndigheterna att den årliga kostnaden för myndigheternas 12 500 Microsoft 365-licenser då låg på 31 miljoner kronor på om året.
Den kostnaden pekade myndigheterna också på skulle höjas med 30 miljoner årligen när myndigheterna uppdaterade sina licenser från Microsoft 365 E3 till E5.
– Dessutom skriver Skatteverket själva att kostnaderna för tjänsterna beräknas öka med åtminstone tio procent om året. Så 60 miljoner om året 2021, innebär då cirka 80 miljoner om året 2024. För det kan du få väldigt mycket utveckling och programvara.
– Det finns en del nervositet hos Skatteverket tror jag. Det är lätt att köra vidare på det man har och det är svårare att utmana status quo. Det man gör nu är egentligen bara att försöka försvara status quo.
Lärdomen har varit en annan
Skatteverket tar också upp den säkerhetspolitiska aspekten i sin nya utvärdering och vikten av tillgång till information och digitala verktyg även vid kris. Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pratades det mycket om vikten av att bygga datacenter i det egna landet för att bygga beredskap i händelse av krig eller kris. Men drygt två år in i kriget har lärdomen i stället varit en annan.
– Ja, det vi lärt oss av Ukraina är bland annat hur viktigt det är att också ha tillgång till datakraft även från länder utanför det egna och styrkan i molninfrastruktur. Men det är ju ingenting som säger att den molninfrastrukturen måste vara knuten till amerikansk lagstiftning.
– Det kryllar av europeiska bolag som kan erbjuda samma sak.
Ett annat argument som Microsoft Teams-förespråkarna har fört fram är säkerhetsaspekten i och med de stora investeringar som molnjätten gör i cybersäkerhet.
– Det är klart att Microsoft med tanke på deras storlek och hur många kunder man har investerar i säkerhet, det vore konstigt annars men att det skulle vara en säkrare lösning än någon annan köper jag inte. De drabbas också av intrång och cybersäkerhetsproblem.