Skräddarsydda tjänster rakt ner i företagsmobil
I år läggs grunden för skräddarsydda företagstjänster via ims-näten. Enskilda användare får i realtid tillgång till information hämtad från företagets interna system oavsett var i världen de befinner sig via mobil eller pc.
Telekomindustrin har etablerat ett så kallat ekosystem för nätarkitekturen ims, som innebär att många konkurrerande leverantörer nu utvecklar nya tjänster på standardiserade utvecklingsplattformar. De nya tjänsterna för företagssektorn handlar om icke-standardiserade företagsinterna informationstjänster som via det standardiserade ims-nätet får global räckvidd.
Dessa nya tjänster ingår i den nya generationen ip-centrex som Telekom idag rapporterade om i nummer 8/2008, till exempel i Ericssons nya produkt Business Communication Suite, BCS.
– Ericsson kommer med nya produkter så att sådana tjänster blir tillgängliga i år för de nätoperatörer som är intresserade, säger Magnus Leonhardt, ansvarig för strategifrågor för affärskommunikation på Ericsson.
Telenor på hugget
Telenor ligger nu i slutförhandlingar med Ericsson om att sälja BCS i Sverige och de är mycket intresserade av kombinationen av standardiserade och icke-standardiserade tjänster.
– Tack vare icke-standardiserade tjänster med skräddarsydda applikationer för enskilda företag samt ett genomslag för ett mobilt arbetssätt får BCS och liknande system en dominerande ställning på företagsmarknaden. Det är min bedömning, säger Mats Lundquist, marknadsdirektör för företagstjänster på Telenor i Sverige.
– Enbart bcs med standardiserade kommunikationstjänster räcker inte för att vinna en helt dominerande ställning på företagsmarknaden, tillägger han.
Broker hämtar info
I den ims-baserade tjänsteplattformen finns en så kallad brokerfunktion som kan användas för att hämta information i realtid från företagens interna system, till exempel kunddata, produktinformation och produktionsplanering. En skräddarsydd applikation kan byggas för varje företags behov.
– Jag ser en stor marknad för skräddarsydda integrationstjänster runt på ims-baserade tjänsteplattformar. Användaren på företaget kan därmed lätt komma åt säljorder och kunddatabaser med sin mobiltelefon, säger Ulf Sallfeldt i HP-ägda EDS.
Skogsindustrin och bilindustrin har idag avancerade logistiknät där ims med snabba realtidstjänster och global räckvidd passar in. Samma argument gäller för tidskritiska finansiella tjänster och mediatjänster.
– Det blir dramatiskt billigare för branscher som bilindustrin och skogsindustrin att gå över till ims, jämfört med de nät och tjänster som de använder idag för realtidstjänster, säger Sallfeldt.
Från maskin till mobil
Svensk-finska Tieto har motsvarande budskap. De utvecklar multimediatjänster för Ericsson, Nokia-Siemens Networks och Alcatel-Lucent och ser en rad nya ims-baserade applikationer.
– Jag räknar med att det kommer nya tjänster som inhämtar information från pappersmaskiner och gruvindustrins tunga maskiner för att ge företagen bättre överblick, säger Tage Routavaara i Tieto, och fortsätter:
– Enskilda fälttekniker får en utökad arbetsorder med mer information om slutkundens anläggning och kan då göra förebyggande underhåll när de ändå är på plats.
Standardiserat api
För tredjepartsleverantörer världen över öppnas en ny marknad. Ericsson, Nokia-Siemens Network och andra systemleverantörer erbjuder nu ims-baserade utvecklingsplattformar gratis. Målet är att sådana applikationer därmed ska få bred spridning.
Telekomindusttrin får därmed helt nya möjligheter att konkurrera med företag som Cisco och Microsoft om företagens nättjänster.
Det som gör visionen om den öppna globala marknaden för programbaserade nätprodukter möjlig är ett standardiserat api som införs i ims-näten. De programmerare som har tillgång till en utvecklingsplattform behöver då bara veta hur api:t fungerar. De kan sedan med enkla kommandon ange vilka funktioner de vill att applikationen ska komma åt.
Via ims-nätet nås valfri användare i hela världen. Ims signaleringsnät hanterar i global skala tilldelning av kapacitet för realtidstrafik och betalningsfunktioner.
Format modell
Varje nätoperatör beslutar när de ska införa de standardiserade api:erna i ims. Tekniken finns och fungerar men tajmingen är en kommersiell fråga. Brittiska BT, Telecom Italia och AT&T har visat intresse för att ligga i täten.
Den intressanta frågan är den tekniska och kommersiella modell som telekomindustrin format för den nya tjänstemarknaden. Den kallas communications services concept (cose), där både standardiserade och icke-standardiserade tjänster ingår. I ims ingår särskilda identifieringsmekanismer för standardiserade (icsi) och icke-standardiserade tjänster (iari) – se faktarutan.
Tack vare denna identifieringsmekanism är det möjligt för en nätoperatör att erbjuda ett företag en bukett av tjänster, några standardiserade och några icke-standardiserade. Ett stort företag som vill ha vissa skräddarsydda tjänster kan låta utveckla dem och samtidigt köpa en uppsättning standardiserade tjänster.
– FAKTA, tekniktermerna –
Ims (ip multimedia subsystem) är en gemensam nätarktektur som den globala telekomundustrin har beslutat införa. Ims innehåller avancerad signalering och anger hur olika tjänster ska hanteras på ett standardiserat sätt.
Api (application programming interface) är en regeluppsättning för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara. I ims ingår ett api som gör det möjligt för konsultföretag runt om i världen att utveckla produkter som kan användas i ims-näten. Ett sådant standardiserat api har aldrig funnits tidigare i telenäten.
Nni (network-to-network) är ett standardiserat gränssnitt mellan olika nät. Ims signaleringsnät hanterar i global skala ett nni som bland annat inkluderar tilldelning av kapacitet för realtidstrafik och betalningsfunktioner.
Cose (communications services) ingår i ims och anger hur både standardiserade och icke-standardiserade tjänster ska hanteras i nätet.
Icsi (ims communication service identifier) är en identiferingsmekanism för standardiserade tjänster som ingår i ims. Genom icsi vet en terminal som blir uppringd vilken tjänst som den andra parten vill nyttja vid kommunikationen.
Iari (ims application reference identifier) är en identiferingsmekanism för icke-standardiserade tjänster som ingår i ims. Genom att iari används vet en terminal som blir uppringd vilken icke-standardiserad tjänst som den andra parten vill nyttja vid kommunikationen
Rcs (rich communications suite) är ett antal viktiga abonnenttjänster. Gsm-industrin garanterar att alla rcs-tjänster kan användas i hela världen. Många leverantörer gör interoperabilitetsprover för att garantera att deras produkter kan användas för rcs-tjänsterna.
Fakta
Ims-centrex med presence
Ericssons BCS är ett exempel på de standardiserade kommunikationstjänster som nästa generation ip-centrex, även kallat ims-centrex, erbjuder. Det handlar främst om multimedia telefoni (mmtel), presence, multimediameddelanden, chatt, filöverföring, och video- och bilddelning i både fasta och mobila nät. Det är tjänster och teknik som även ingår i gsm-industrins tjänstepaket rich communications suite (rcs).
Dessa tjänster är starkt standardiserade med avsikten är att garantera global räckvidd. Alla ska kunna kommunicera med varandra.
Ericsson planerar i år lansera ims-baserade bryggor för att ge företagen global räckvidd för befintliga, proprietöra tjänster. En sådan brygga klarar samtrafik för kommunikationstjänster mellan rcs, Microsoft OCS och IBM Sametime. Fördelen med sådana bryggor är till exempel att presence-användare kan sitta i olika miljöer och ändå se varandras status.
– Ericsson räknar med att BCS som teknik kan samverka med en majoritet av de pc som används i offentlig och privat sektor, säger Magnus Leonhardt, ansvarig för strategifrågor för affärskommunikation på Ericsson.
Rent tekniskt kan ims-nätet även användas för att ge Microsofts kommunikationstjänster global räckvidd. Microsoft kan naturligtvis själv utveckla en sådan integrerad lösning. Användaren får då tillgång till Microsoft-tjänsterna där ims har täckning. Ims blir ett bärarnät för Microsofts kommunikationstjänster. Men Microsoft har hittills inte visat att de är intresserade av en sådan lösning.
