SLL tvingades stoppa ny telefoni

I juni 2006 avslutade Stockholms läns landsting, SLL, sin upphandling av telefoni som tjänst. Avtalet som tecknades med TDC började gälla den 1 januari i år. Men i samband med implementeringen av den nya telefonin fick primärvården så mycket störningar i sin kommunikation att landstingsledningen i våras slog bakut och stoppade projektet.

En konsult fick i uppdrag att genomföra en granskning av den nya telefonin hos Stockholms läns sjukvårdområde, SLSO, och resultatet visar på påtagliga brister i projektets utformning. Till exempel anser konsulten att it- och telefoniorganisationerna i landstinget borde ha konsoliderats innan telefonin började hanteras som en tjänst i nätverket. Granskningsresultatet visar också på ett antal risker där infrastrukturen och dess hantering inte uppfyller de krav på kvalitet som anses nödvändiga för en säker telefonitillgänglighet.

Forcerad utrullning

Enligt Leif Steen, teknikförvaltare telefoni hos Storstockholms Lokaltrafik, började projektet bra med en stor delaktighet från förvaltningarna. Men sedan började saker och ting gå snett.

– Vi var aldrig medvetna om att landstinget hade som syfte att ip-fiera hela verksamheten. SL behöver migrera från tdm-miljön i sin egen takt, framhåller Leif Steen och tillägger att han blev överraskad när han insåg att ip-migreringen skulle ske på en period av två år för generellt för hela SLL och på bara ett år för SL.

Han drar paralleller till Region Skåne, där ip-telefoniprojektet till och med Lex Maria-anmälts av chefsläkarna på grund av bristerna i telefonikvaliteten (se Ti 6/2007).

– Det är ett likartat problem som SLL måste undvika. Man har försökt forcera utrullningen väldigt snabbt, utan att ha förankrat detta på djupet i landstingsverksamheten, konstaterar Leif Steen som nu har fått gehör för sitt behov att migrera SLs telefoniplattform till ip-telefoni under en längre tidsperiod.

Ta tillbaka ansvaret

Landstingets it-direktör Urban Jonsson meddelar att ansvaret för utrullningen har flyttats över från leverantören TDC till landstingets projektansvarige. I och med det anser han att problemet är löst och att landstinget får möjlighet att löpande se över de olika verksamheternas behov. På vissa ställen behöver landstinget till exempel se över nätinfrastrukturen och öka bandbredden innan ip-telefoni kan bli verklighet.

– Vi vill ha god kontroll, försöka undvika problem och inte kasta oss in i något nytt. Det har varit svårt att ringa på vissa ställen i samband med omläggning, men vi lär oss hur vi ska arbeta för att undvika problem, säger Urban Jonsson.

Ti: Kan ni undvika att hamna i samma situation som Region Skåne nu när ni flyttat projektansvaret?

– Vi har inte haft den typen av problem som Region Skåne har haft, men det är bra att ha kontrollen och det ansvaret borde ha legat i projektet från början, konstaterar han.

Över 50 procent

SLL har startat arbetet igen efter semestern. I dagsläget har 55 procent av alla anknytningar flyttats över till den nya telefoniplattformen. Av de resterade anknytningar hör 35 procent till Karolinska Universitetssjukhuset och ska inte migreras förrän sjukhuset har byggts om och det står klart hur den nya telefonin ska se ut där.

På primärvårdssidan, där projektet har legat nere helt sedan i maj, har SLL förlängt avtalet med den förra leverantören Nec Philips. Enligt Urban Jonsson rör det sig om åtta procent av det totala antalet anknytningar som beräknas att vara i mål kring årsskiftet, ett år senare än planerat.

Ti: Är det svårare att införa ip-telefoni i en vårdmiljö än i andra organisationer?

– Både ja och nej. Tekniskt sett är det inte svårare, utan det handlar om att säkerställa att ansvaret är fördelat på ett tydligt sätt, säger Urban Jonsson.