Digitaliseringen är en kraft som driver stora delar av samhällsutvecklingen idag, så även hälso- och sjukvården. Region Västerbotten är en av de regioner där man under en längre tid satsat på att testa och ta fram digitala lösningar för hälso- och sjukvården.
Spanska läkare chattar med patienter i Västerbotten
kontaktcenter I Region Västerbotten pågår flera stora projekt som vägleder sjukvården in i den digitala eran. Det handlar om allt från digitala läkare till automatisering av arbetsuppgifter – något som hittills i år har sparat 130 000 arbetstimmar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
– Glesbygd och en åldrande befolkning har drivit på utvecklingen i Västerbotten. Vi har insett att vi måste göra en förändring, och det finns en kraft i den insikten, berättar Sara Lewerentz, digitaliserings- och teknikdirektör i Region Västerbotten.
Färre ska ta hand om fler
En huvudtanke med digitaliseringen av hälso- och sjukvården är att ge de invånare som vill och kan möjlighet att dra nytta av digitala lösningar. På så vis kan man frigöra tid till de patienter som kräver mer vårdresurser.
Men de digitala lösningarna är också viktiga för att lösa den stora utmaningen i vården där allt färre ska ta hand om allt fler. För Västerbotten är det redan idag svårt att få läkare och sjuksköterskor till inlandet. Med digitala lösningar kan även resurser utanför Västerbotten nyttjas för att vårda västerbottningarna.
Projektet Västerbotten utan gränser är ett exempel där läkare från Spanien tar emot patienter i Västerbottens inland digitalt via videomöten. Hälsodigitalen, en tjänst som lanserats nu under hösten, är ett annat exempel.
– Det är en tjänst där invånarna kan chatta med sjukvårdspersonal och få hjälp att lotsas rätt i vården. Här drar vi nytta av svenska läkare och sjuksköterskor och Spanien för att bemanna chatten, berättar Sara Lewerentz.
Vana vid digitala verktyg
Idag är många, även bland den äldre befolkningen, vana vid att hantera digitala verktyg. Videomöten, chatt, hälsoappar och digitala mötesbokningar är inget konstigt. Att även vården introducerar digitala verktyg som gör patienter till medskapare av sin egen vård är därför ett naturligt steg att ta.
Digitala lösningar är dessutom ett avgörande verktyg för att klara transformationen till en god och nära vård, där vården flyttas närmare patienten och närmare hemmet. Regeringen har valt ut Södra Lappland till modellområde för omställningen till god och nära vård i Sverige. Här ingår både utveckling av ny teknik, men även nya arbetssätt och modeller för samarbete över organisationsgränser. Västerbotten har flera testpiloter igång där de bland annat testar lösningar för självservice och hemmonitorering.
Projektet Tique, ett internationellt samarbete mellan Västerbotten, Spanien och Italien, är ett exempel där man testar nya koncept för att minska akutinläggningar av patienter med hjärtsvikt.
– Tanken är att patienterna ska kunna vårdas hemma, men känna sig lika trygga och lika väl omhändertagna som på sjukhuset.
Patienterna är det minsta problemet
Sara Lewerentz berättar att undersökningar visar att patienterna är positiva till digitala lösningar. Man uppskattar möjligheten att kunna ta blodtrycket hemma istället för att avsätta en hel dag för resor till och från vården. Och ett digitalt läkarbesök, där man möter samma läkare som man haft tidigare, är bättre än ett fysiskt där det kan vara olika läkare varje gång.
– Patienterna är det minsta problemet i den digitala omställningen, konstaterar Sara Lewerentz.
Automatisering är ett annat område i fokus för digitala lösningar. Administration tar idag en stor del av vårdens resurser i anspråk. Mycket av dokumentationen handlar om att skriva in och flytta över information, ofta i flera olika system.
Sparar 130 000 arbetstimmar
Sara Lewerentz berättar att de har arbetat med så kallad intelligent automation för att få bort den manuella hanteringen av den typen av arbetsuppgifter. Hittills i år har intelligent automation sparat 130 000 arbetstimmar inom Region Västerbotten.
– Nästa år räknar vi med att spara ytterligare 200 000 arbetstimmar. Det är resurser som vi kan använda i vården istället, konstaterar hon.
Det går inte att komma ifrån att pandemin har satt vården på tuffa prov det senaste året. Men pandemin har också inneburit nya steg framåt i den digitala utvecklingen. Digitala vårdmöten, digital incheckning för vårdbesök och appen Hälsodigitalen där patienterna kan chatta med vården istället för att ringa in är bara några exempel på hur pandemin pushat till nya digitala kliv i region Västerbotten.
Kraft att orka förändra sig
Samtidigt poängterar Sara Lewerentz att den digitala omställningen inte bara handlar om ny teknik, det handlar lika mycket om att förändra invanda arbetssätt. Under pandemin har man varit kreativ och lyckats hitta nya smarta arbetssätt för att klara trycket på vården och samtidigt undvika smittspridning.
Att bygga vidare på de goda erfarenheterna från pandemin och etablera nya rutiner och arbetssätt för mer digital vård blir därför en viktig utmaning för vården. Förändringsarbete är alltid tufft, men kanske extra tufft i en organisation som redan är belastad av vårdskulden efter pandemin, hotet om en ny våg och många trötta medarbetare, konstaterar Sara Lewerentz.
– För att förändras krävs det också kraft att orka lyfta sig, att ändra, bygga nytt och satsa för att det ska bli bättre på sikt. Pandemin har visat att det går, men att det kräver ett tydligt fokus där man också prioriterar det här arbetet.