Striden hårdnar om framtidens bredband

Det drar ihop sig till en tuff strid i telekomsverige. Telia måste öppna sitt fibernät så att flera nätoperatörer kan konkurrera om slutkunderna, enligt förslag från regleringsmyndigheten PTS.
Telia säger skarpt nej medan Telenor, Tele2 och TDC applåderar.

Striden hårdnar om 
framtidens bredband

[ARTIKEL FRÅN TELEKOM IDAG NR 3/2009]

Post- och telestyrelsen bedömer att det bara finns utrymme för ett fibernät med nationell täckning i Sverige i framtiden och det blir sannolikt Telias fibernät. PTS föreslår därför en helt ny och omfattande reglering för att Telias konkurrenter ska få tillgång till Telias fasta infrastruktur och kunna konkurrera fullt ut om slutkunder i hela landet. Detta kallas SMP-reglering, vilket innebär att krav riktas mot den dominerande nätoperatören.

I dagsläget är det bara Telia som via det kopparbaserade nätet kan erbjuda triple play (internet, telefoni och videotjänster) i nationell skala. Triple play via fibernät kommer att bli den riktigt stora tjänsten i fasta nät i framtiden, både till företag och hushåll. Det är vad striden handlar om.

Risk för nytt monopol

PTS räknar med ett brett genombrott för fibernät som ersätter dagens kopparnät och utan den nya regleringen så kommer Telia att öka sin marknadsandel.

– Det är mycket viktigt att införa ny reglering som ger alla nätoperatörer möjlighet att konkurrera med Telia. Vi ser tydliga tendenser till återmonopolisering av bredband i Sverige idag, säger Ola Hanson, chefsjurist på Telenor och fortsätter:

– Telia ökar sin marknadsandel och Telias konkurrenter får idag inte tillgång till deras infrastruktur så att de kan konkurrera om slutkunderna på lika villkor. Detta leder till försämringar för slutkunderna om vi inte får till en förändring. Jag hoppas att PTS nu tar möjligheten till hårdare reglering där det behövs.

Alternativa nät återvändsgränd

Tidigare har Telias tunga konkurrenter i Sverige haft ambitionen att bygga nät själva eller hyra nätkapacitet av många mindre nätoperatörer, ofta kommunägda, för att därmed kunna konkurrera med Telia men denna strategi har misslyckats, menar till exempel TDC.

– På marknaden för företagstjänser är det inte möjligt, och kommer inte heller i en framtid att vara möjligt, att konkurrera med Teliasoneras erbjudande genom att använda alternativa infrastrukturer, säger Oscar Wenell, jurist vid TDC Sverige AB.

– De senaste årens utveckling där operatörer, andra än Teliasonera, är hänvisade till mindre nätleverantörer har visat sig förödande ur ett konkurrensperspektiv, tillägger han.

Telenor vill ha förbud

Telenor förordar att den nya svenska SMP-regleringen ska utformas så att Teliasonera inte får rätt att lansera produkter och tjänster på slutkundsmarknaden om inte konkurrerande nätoperatörer samtidigt får tillgång till en grossisttjänst för att erbjuda motsvarande tjänster. Telenor understryker att ett antal EU-länder redan har en sådan reglering.

– Teliasonera har ett gyllene läge. Bolaget har tillgång till access till i stort sett varje hushåll, företag och offentlig verksamhet i hela Sverige. Att någon annan än Telia skulle vara en lämplig kandidat till att bygga ut ett nytt nationellt täckande fast accessnät för att kunna erbjuda framtidens tjänster är i allra högsta grad osannolikt, säger Gustaf Ehrner, jurist på Tele2.

Han understryker att det inte finns kommersiella möjligheter i Sverige att bygga ut ett parallellt nät med samma täckning som Teliasoneras fasta nät.

Erbjuda teleprecence

– TDC vill kunna erbjuda triple play med internet, ip-telefoni och videotjänster till slutkunderna. Vi vill kunna erbjuda till exempel videokonferenstjänsten teleprecence med hdtv-kvalitet till slutkunderna, säger Oscar Wenell.

Men av Teliasoneras svar till PTS framgår tydligt att företaget inte är intresserat av att nätoperatörer som TDC och Telenor ska kunna erbjuda triple play i nationell skala via Telias infrastruktur.

– Det finns ingen generell skyldighet för Teliasonera att erbjuda andra operatörer likvärdiga produkter som Teliasonera har tillgång till internt eller som Teliasonera erbjuder på olika slutkundsmarknader, skriver Teliasonera till PTS.

Telia pekar konkret på att de inte borde vara skyldig att erbjuda grossisttjänst för videoöverföring, vilket skulle hindra konkurrrensen på triple play.

Beslut till hösten

 PTS har bett operatörerna komma med synpunkter på utformningen av den nya regleringen, en remissrund asom är avslutad. Myndigheten beräknar att beslut om den nya SMP-regleringen kan bli klart hösten 2009, enligt David Troëng, chef för PTS konkurrensavdelning.

– PTS ser ingen förutsättning för parallelletablering av fiberinfrastruktur till enskilda fastigheter i Sverige, säger David Troëng, chef för PTS konkurrensavdelning och menar att det gäller huvuddelen av den svenska telemarknaden.

I slutet av februari publicerade PTS en rapport om den svenska telekommarknadens utveckling och presenterade då en kontroversiell analys. Enligt en konsultstudie som PTS hänvisar till finns det långsiktiga kommersiella förutsättningar att etablera konkurrerande parallella fibernät enbart för åtta procent av den svenska marknaden.

I PTS analys ingår att Sverige går mot ett brett genombrott för fibernät som ersätter det gamla kopparnätet. Den utvecklingen har börjat och tar fart de närmaste åren. Efter teknikskiftet har Telia det nationella fibernät som dominerar den svenska marknaden, enligt PTS analys.

Därför ska Sverige införa ny reglering som tvingar Telia att sälja en hel packe grossisttjänster till konkurrenterna. Därmed får landet ett antal nätoperatörer som konkurrerar om slutkunderna via Telias infrastruktur i nationell skala.

Rapporten heter Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation och PTS har utarbetat den på uppdrag av regeringen. Regeringen har bett PTS om en analys av den förväntade utvecklingen fram till år 2015 samt förslag på lämpliga förändringar i den svenska telekomregleringen.

FAKTA
Så här funkar regleringen

 PTS föreslår en kraftig utökning av SMP-regleringen för det fasta telenätet i Sverige (se faktaruta). Om Telenor, Tele2, TDC och andra operatörer får tillgång till dessa grossisttjänster i nationell skala och till låga priser, så innebär det en verklig revolution på marknaden.

Idag finns bara två reglerade grossistmarknader för bredband via det fasta telenätet i Sverige. Det är LLUB (local loop unbundling) och bitströmsaccess och båda avser kopparnätet.

Vid LLUB hyr telebolaget hela eller en del av kopparledningen som når fram till abonnenten, samt plats i telestationen. Operatören sätter sedan in egen dsl-utrustning i, eller i anslutning till, telestationen. Telia hyr ut drygt 600 000 kopparledningar idag.

Bitströmsaccess innebär att operatören får tillträde till kopparnätet utan att själv installera egen utrustning i nätet. Fördelen för Telias konkurrenter är då att de kan erbjuda sina bredbandstjänster i princip i hela landet till en låg kostnad. Bitströmsaccess har inte fått någon spridning eftersom Telia bara vill sälja en enda bitströmstjänst, som de konkurrerande operatörerna inte vill köpa. PTS vill att operatörerna med den nya regleringen ska kunna erbjuda triple play via bitströmsaccess.

I den svenska telekomlagen, Lagen om elektronisk kommunikation (LEK), ingår SMP-regleringen. Lagen innebär att på de enskilda telemarknader där det finns en dominerande operatör är PTS skyldigt att vidta regleringsåtgärder. Förkortningen SMP står för Significant Market Power.

Genom att ge SMP-operatörer skyldigheter gentemot konkurrenterna etableras en långsiktig hållbar konkurrens på marknaden mellan flera nätoperatörer som erbjuder slutkunderna samma nättjänster. En skyldighet att leverera en produkt kan förenas med krav på kostnadsbaserade priser.

Tack vare regleringen ska det finnas förutsättningar för andra operatörer att köpa grossisttjänster och erbjuda slutkunderna en tjänst och driva verksamheten med vinst. Denna SMP-reglering tillämpas i alla EU-länder och det är regleringsmyndigheten i varje land som fattar beslut för varje delmarknad.

Fakta

6 krav på Telia

Här är listan på de nya grossisttjänster som PTS föreslår att Telia blir skyldigt att erbjuda till låga kostnadsbaserade priser:

1. Svartfiber i accessnätet. Nätoperatörer får hyra fiber och införa sitt eget transmissionssystem i fiberledningen fram till abonnenten.

2. Kanalisation i accessnätet. Nätoperatörer får tillgång till Telias plaströr fram till abonnenten så att de billigt kan installera sin egen fiber.

3. Bitströmsaccess i accessnätet (både via fiber och koppar). Nätoperatörer får hyra kapacitet i Telias nät så att de kan erbjuda triple play till slutkunderna.

4. Våglängdskanaler i accessnätet. Nätoperatörerna får hyra kapacitet i den fiberoptiska abonnentledningen.

5. Svartfiber i backhaul (långdistansnätet). Nätoperatörer får hyra fiber och införa sitt eget transmissionssystem i långdistansnätet.

6. Våglängdskanaler i långdistansnät. Nätoperatörerna får hyra kapacitet i den den fiberoptiska kabeln i långdistansnätet.

Senaste artiklarna

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Telekom idag

Telekom idag Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv.