Att 2020 blivit ett år som inget annat är det nog få som skulle ifrågasätta. Och i år har vi fått vänja oss vid inte bara hemarbete – utan digitala fikan och after work via webbkamera. Därför är det inte förvånande att se att den här typen av digitalisering återspeglas i Internetstiftelsen rapport Svenskarna och internet.
Studie: Så har Covid förändrat våra internetvanor
Corona Ja till fortsatt hemjobb, men nej för hemskolning. I årets upplaga av Svenskarna och internet framgår det tydligt hur den pågående pandemin påverkar hur vi använder internet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
I studien har man samlat in data från första samt tredje kvartalet 2020 och kan se hur pandemin har påverkat svenskarnas digitala liv.
Så vad kan man då utröna? Jo, att under pandemin har över 40 procent av alla internetanvändare jobbat hemifrån och fler än nio av tio vill fortsätta göra det framöver. Kanske inte på heltid, men man tycker att det fungerat bra och ser fördelarna med att inte lägga tid på pendling. Därtill har de som jobbar heltid på distans ökat från två till 23 procent.
Studenter föredrar fysiska klassrum
Dock tycker inte alla att det är lika fantastiskt med distansarbetet. Bland de som studerar är missnöjet stort och majoriteten av de som blivit hemskickade föredrar lektioner i ett fysiskt klassrum. Av de tillfrågade angav även var tredje att de ansåg att distansundervisning ökade arbetsbördan. Tittar vi på gruppen gymnasieelever tycker fyra av tio att det egna lärandet blir lidande och två tredjedelar svarar att det är lättare att fuska på digitala prov.
– Många av våra arbetsplatser var på sätt och vis redan förberedda för distansarbete. Det har länge funnits verktyg för att chatta, videoträffas och dela filer över nätet, och många hade redan jobbat hemifrån någon gång. I jämförelse togs skolorna på sängen av pandemin, och övergången till distansstudier har kanske visat sig kräva mer eftertanke och planering för att kunna mäta sig med det fysiska klassrummet, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Skärmtid har gjort att pensionärer känner sig inkluderade
För den äldre generationen har pandemin inneburit att man nu tvingats till digitalisering. Pensionärer har börjat e-handla skapa användarkonton på sociala medier. Och till skillnad från unga, så har den ökade skärmtiden lett till att de känner sig mer sociala och inkluderade – vilket står i bjärt kontrast till gruppen studerande.
Digitala vårdtjänster är något som den äldre gruppen använder mycket, men även digitala kulturevenemang har blivit populärt – och något som de svarande säger att de gärna fortsätter med även efter pandemin.
– Även om många pensionärer har blivit allt mer digitala det senaste årtiondet är det nog nu under pandemin, då många faktiskt tvingats att pröva nya sätt att kommunicera och handla på nätet, som de upptäcker hur bra, roligt och användbart nätet kan vara. Där digitaliseringen tidigare setts som en jobbig process eller ett nödvändigt ont, kanske det nu har visat sig hur roligt det är att videochatta med barnbarnen eller hur smidigt det är att klicka hem mat från webben, säger Måns Jonasson.