Telekomveteranen sågar planerna för nya Rakel: ”Jag är väldigt orolig”

Enligt den mångåriga telekomanalytikern som bland annat arbetat i över 20 år på Gartner finns det typiskt sett tre olika sätt att bygga en Rakel-motsvarighet på. Den vanligaste modellen är ett private public partnership (ppp), där mobiloperatören levererar hela nätet som en tjänst åt den statliga aktören.

– Så gör man i Norge med Nödnett och Telenor, och så gör man i Storbritannien med British Telecom.

I Finland bygger den statliga aktören ett eget core-nät. Sedan köper staten ran-nät från en kommersiell aktör, i Finlands fall Elisa.

– Den finska myndigheten blir som en MVNO. Som har egna simkort och så vidare, men som sedan köper tillgång till nätet från en kommersiell aktör. Att bara bygga ett eget core-nät är inte alls samma sak som det Sverige ska göra. Det kräver betydligt färre komponenter och går betydligt fortare.

Sverige borde ha valt den amerikanska vägen

USA har valt en annan väg. I det stora landet i väst har First Net Authorities ett ppp-avtal med AT&T som sträcker sig över 25 år. Dessutom har First Net Authorities eget spektrum.

– Rent tekniskt kan det förekomma kommersiella användare (så länge de har en device som stödjer band 14) också på Firstnets spektrum när det inte är stor aktivitet från Firstnetanvändare. Användarna använder i första hand sitt eget spektrum men har möjlighet att använda allt tillgängligt AT&T-spektrum. När nätet når full kapacitet har prioriterade användare företräde i nätet. Räcker inte detta så kommer data-sessioner eller samtal från icke-Firstnet-användare att avslutas för att frigöra kapacitet.

Även MSB har eget spektrum, på ungefär samma frekvensband som First Net Authorities.

– Det ena bandet är identiskt och det andra ligger lite lägre i Sverige. Jag tycker Sverige borde ha valt den amerikanska modellen.

Varför då?

– Det hade varit bra för alla inblandade. Telia eller Net4Mobility som jag ser som de lämpligaste privata aktörerna för ett sånt här projekt hade fått lite kostnadstäckning för att bygga ut nätet. Samtidigt hade MSB fått tillgång till mer spektrum vid en katastrof. Om någonting händer ute i landet och du har byggt nätet för yt-täckning, så räcker inte MSB:s spektrum så långt. I synnerhet inte om du har flera myndigheter inblandade.

”Inte samhällsekonomiskt vettigt”

Leif-Olof Wallin ser flera problem med den svenska modellen där statliga aktörer står för både core-nätet och ran-nätet.

– I samtliga länder jag känner till är det en myndighet som har ansvaret för nya Rakel. I Sverige blir det två och en halv aktör. MSB och Trafikverket men också Svenska kraftnät som är med som en underleverantör till Trafikverket av framför allt fiber och platser att ha utrustningen på.

Varför är det ett problem?

– När du har flera myndigheter som ska samverka i projektform finns det stor risk för att myndigheterna gör olika tolkningar av sina uppdrag. Det är också myndigheter med egna anslag. Jag tycker MSB klart och tydligt bör ha ansvaret och sedan köpa genomförandet av en kommersiell aktör.

Statens plan är att Trafikverket ska bygga ut nätet, inklusive basstationer, och MSB så småningom drifta det.

– I deras senaste gemensamma rapport konstaterar de att det behövs fyra gånger fler basstationer jämfört med förra Rakel, eftersom det gick i mycket lägre frekvenser.

– Det blir en himla massa basstationer som ska byggas och det är inte samhällsekonomiskt vettigt att göra det på sättet som Sverige planerar att göra.

Telekomanalytikern tycker att Sverige redan idag har för många nätägare, med Tre, Telia samt Tele2 och Telenors gemensamma bolag Net4Mobility.

– Utöver de tre näten ska alltså staten och skattebetalarna bygga ut ett fjärde nät. I ett glesbefolkat land som Sverige är det helt obegripligt.

Teracoms roll för otydlig

I USA har AT&T fått drygt 15 miljarder dollar från staten för att förbättra täckningen med ytterligare basstationer och göra Firstnets spektrum mer tillgängligt, dessutom är uppskattningen att AT&T kommer investera ytterligare 40 miljarder dollar i nätet.

– Nätet används alltså inte bara till det dedikerade first spektrum, utan för hela AT&T:s spektrum och den modellen är förstås betydligt mer kostnadseffektiv.

Även Teracoms roll är alldeles för otydlig enligt Leif-Olof Wallin.

– Runt 2020 uppfattade Teracom att de hade ett statligt direktiv för att bygga ett samhällsnät. Teracom köpte exempelvis 80 MHz i det väldigt attraktiva 2300-bandet för 400 miljoner och jag skulle tro att bolaget investerat minst lika mycket i att bli en samhällsnätsaktör.

– Men i den tidigare nämnda rapporten nämns bara Teracom en enda gång och då likställs de med de kommersiella aktörerna. Nu är Teracom i en situation där man får det väldigt svårt att bygga ut i 2300-bandet.

Vad kan Teracom använda frekvenserna till annars?

– Det är högst oklart. Samhällsekonomiskt är det inte så lyckat att en statlig aktör sitter på väldigt attraktivt spektrum som de inte använder i dagsläget och förmodligen inte kommer kunna använda framöver. Om frekvenserna istället gått till en kommersiell aktör hade man ju åtminstone fått in 400 miljoner. Teracom blöder på grund av den här satsningen och befinner sig i en svår position.

”Kommer bli dyrare med underhåll och svårare att få tag i utrustning”

Sveriges plan är att lämna Tetra-nätet bakom sig 2030. Det är för sent enligt experten. I synnerhet eftersom myndigheters teknikskiften tenderar att dra ut på tiden.

– Det är absolut sista tidpunkten för att lämna Tetra. Sen kommer det bli väldigt dyrt och stelbent. I princip alla andra statliga aktörer och alla raffinaderier, gruvor, hamnar och flygplatser håller nu på att lämna Tetra och går över mot privata mobilnät eller till att köpa slices av mobiloperatörer.

– Vi kommer vara ganska ensamma om att ligga kvar. Motorola och Airbus är de enda stora Tetra-leverantörerna kvar och de bedriver inte direkt någon vidareutveckling av tekniken. Det kommer bli dyrare med underhåll och svårare att få tag i utrustningen, i synnerhet påt terminalsidan.

Wallin är också kritisk till att en del ny teknik överhuvudtaget inte nämns i Trafikverket och MSB:s rapporter.

– Exempelvis ”Direct to satelite” alltså möjligheten att skicka textmeddelanden via en satelit direkt från en mobiltelefon tas överhuvudtaget inte upp. Det är teknik som rimligtvis borde vara väldigt intressant i exempelvis nödsituationer i fjällmiljö där täckningen kan vara dålig eller rent av obefintlig.

Telekomanalytikern tror att teknikutvecklingen hade gått snabbare med en kommersiell aktör.

– En stor mobiloperatör som är aktiv i flera länder kan sätta ett helt annat tryck på leverantörerna av utrustning och har betydligt starkare förhandlingskraft än en liten statlig aktör.

– Jag tror också det kan bli svårt för en statlig aktör att att rekrytera topp-kompetens. Det är inte helt trivialt att drifta ett stort komplext nät.