”Tillåts inte den bästa tekniken skapas ett A- och B-lag”

DN har tidigare rapporterat om att flera kommuner hamnat i en rävsax. Detta eftersom Telia har rullat ut en mobiluppkopplingslösning, FWA, som kan leverera 30 Mbit/s, och täcks en kommun av detta – är risken att de stryks från PTS bidragslista.

Fiberaktören Ip-Only säger att osäkerheten som debaclet skapar är problematiskt.
– PTS sitter lite fast. När de beslutar om bredbandsstöd, så är det en så kallad gruppundantagsförordning som styr och detta handlar då om regelverket för statsstöd i Europa. I denna så utgår man från EU:s definition av NGA-nät (Next generation Access) som då är 30 Mbit/s. Och Telias FWA svarar upp mot det målet, men tekniken för dålig för att kunna få stöd – samtidigt som det då diskvalificerar en kommun för stöd, säger Jacob Bolin, kommunikationschef på Ip-Only.

”PTS kämpar med frågan”

I DN:s rapport så säger sig flera kommuner som uppvaktat PTS och lyft problemet fått kalla handen. Jacob säger att pudelns kärna är att om PTS skulle välja att frånse från FWA-tekniken och ge stöd ändå – så kan det frångå regelverket för statsstöd. Detta i sin tur gör att myndigheten då är ute på farlig mark.
– PTS har ju uttryckt att de förstår oron, och det är en indikation på att myndigheten kämpar med frågan. Jag hoppas att PTS själva ser till att höja kraven på vad som ska anses vara tillräckligt bra bredband så att fler hushåll kan få fiber tack vare stöden

Telia har gått ut och berättat att de inte står i vägen för andra aktörer, och trots att de är en spelare på marknaden har de nu valt att inte rapportera in var de har FWA-täckning.
– De har sagt att de inte kommer skicka in en plan om var FWA ska vara tillgängligt. En plan som skulle diskvalificera många kommuner. Men trots det så finns det ju kvar en viss osäkerhet, säger Jacob.

Fiber är efterfrågat och framtidssäkrat

Nu är ju Ip-Only en väldigt färgad part vars affär är fiber, men Jacob menar att det tekniskt sett är mer robust och framtidssäkrat – för att inte tala efterfrågat ute på landsbygden.
– Forskningsinstitutet Rise har ju räknat på det här och kommit fram till att en fortsatt fiberutbyggnad är den säkraste och mest konstnadseffektiva lösningen. Talar vi mer organisationer och företag ute i landet så vill man ju ha fiber. Men oavsett, om man inte tillåter den bästa tekniken så skapar man ju ett tekniskt A- och B-lag.

Viktigt att stödet distribueras rätt

Och visst, man skulle kunna argumentera för att de kommuner som vill ha fiber – bara kan strunta i huruvida de får stöd eller ej och köra direkt ur egen plånbok. Dessvärre så är kostnaderna för stora och det statliga stödet är enligt Jacob otroligt viktigt.
– Det kan låta som mycket pengar, men det som regeringen avsatt utgör endast 13 procent av vad som behövs. Därför är det avgörande att det distribueras rätt. Här måste politik och regelverk samspela bättre så att vi får mest nytta för pengarna, säger han.

Jacob menar att man måste vara medveten om att en teknik inte kan lösa allt för att vi ska kunna nå ända fram med det nationella bredbandsmålet.
– Det kommer att vara en blandning av tekniker, men det ska inte komma nu när vi fortfarande har en miljon som inte har tillgång till fullgott bredband – utan när vi är extremt långt ute i landsbygden. FWA är ett alternativ där fiber inte är det.