Robotar är på stark frammarsch inom många olika områden. Smarta högtalare, robotdammsugare, läkemedelsrobotar och självkörande bilar är bara några exempel på sociala robotar, alltså en typ av robot som människor kan interagera och kommunicera med.
Det här gör oss tryggare i kontakten med en robot
kontaktcenter Vi litar på robotar när vi spelar spel, men känner oss inte lika trygga om den ska hjälpa oss med till exempel medicineringen. Sex faktorer är avgörande för att vi ska känna oss trygga i samspelet med en robot.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om professionell kommunikation.
- Nischade nyhetsbrev för Professional och Contact Center.
- Få tillgång till alla avsnitt i vår utbildnings-tv om Teams-telefoni, SD-Wan och Chattbotar.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på Telekom-branschens viktigaste frågor.
Och i det samspelet är det viktigt att roboten inte bara är säker rent tekniskt, utan att vi också känner oss trygga med robotens beteende.
– Upplevd trygghet är lika viktig som fysisk säkerhet. Känner vi oss inte trygga med en robot kommer vi inte att använda den, kommenterar Neziha Akalin, som nyligen disputerat i datavetenskap vid Örebro universitet.
I sin avhandling har hon bland annat undersökt vilka faktorer som påverkar hur trygga studiedeltagare känner sig i interaktionen med den sociala humanoiden Pepper, som bland annat kan känna igen ansikten och grundläggande mänskliga känslor genom ansiktsuttryck. Deltagarna har bland annat fått träna med roboten som instruktör och spela frågesportspel.
Sex faktorer avgörande
Resultaten visar att det är främst sex faktorer som är avgörande för samspelet: känsla av trygghet, känsla av kontroll, tillit till att roboten inte kommer att skada och är kompetent att utföra sin uppgift, förutsägbarhet, erfarenhet av robotar och interaktionens sammanhang.
– Människor vill veta vad som händer med en robot om något oförutsägbart skulle hända. I vilket sammanhang som interaktionen sker är också viktigt för trygghetskänslan. Till exempel gillade deltagarna att spela spel med roboten, men hade svårare att lita på roboten när den skulle hjälpa till med mediciner, säger Neziha Akalin.
Resultaten visar också att deltagarna gillade roboten mer när de fick positiv feedback av den. Då presterade de bättre under ett träningspass och uppfattade Pepper som en riktig coach.
Studerade ansiktsuttryck
Förutom intervjuer har Neziha Akalin även kartlagt deltagarnas ansiktsuttryck under samspelet med roboten och mätt fysiologiska data med hjälp av smartklockor.
– Syftet var att förstå vad det är som får deltagarna att känna sig otrygga och hur de reagerar i sådana situationer. I framtiden hoppas jag att vi tar hänsyn till det och utvecklar robotar och autonoma system som människor känner sig trygga att interagera med, säger hon.
Forskning inom robotik fokuserar i dagsläget främst på den fysiska säkerheten. Samtidigt börjar man ta allt större hänsyn till den upplevda tryggheten.
– I framtiden tror jag att vår tillit till robotar och upplevd trygghet kommer att vara en del av säkerhetsstandarderna. Redan i dag är det en viktig aspekt i utvecklingen av självkörande fordon, säger Neziha Akalin.