Verklighet eller illusion?

Vid årsskiftet ska Teliasoneras nya nätbolag vara igång. Det skapas genom en frivillig delning och förutsätts ge de missnöjda grossistkunderna samma behandling som moderbolaget.
Teliasonera prövar nu idén om en oberoende granskningskommitté med full insyn i verksamheten.

Redan på 1990-talet fanns diskussionen där. Borde inte kopparnätet avskiljas från Telia? Så blev det inte och sedan dess har anklagelserna om att Telia gynnar sin egen slutkundsverksamhet framför grossistkunderna funnits där. I våras fick därför Post- och telestyrelsen, PTS, av regeringen i uppdrag att lämna förslag till reglering om funktionell separation av teleoperatörer med en dominerande ställning inom accessnät. Den resulterande rapporten: ”Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation”, ligger nu till grund för ett förslag till ändring av lagen om elektronisk kommunikation, LEK. Slutsatsen PTS drog var att man vill få lagliga möjligheter att tvinga fram en delning av Telias verksamhet om frivilliga åtgärder misslyckas. Liknande lagstiftning hade den brittiska telemyndigheten Ofcom i ryggen när den förhandlade fram en funktionell delning av British Telecom, där grossistverksamheten bröts ut och numer benämns Openreach.

Tar initiativet

Telia vill visa att det inte alls behövs någon ny lagtext, genom att frivilligt flytta accesstjänster i dagens koppar- och fibernät tillsammans med kanaliseringen där ny fiber kan dras, till ett nytt dotterbolag. Än så länge kallat infrastrukturbolaget. Men varför är det så viktigt att lagen inte blir av när Telia ändå anger brittiska Openreach som modell för sitt nya infrastrukturbolag?

– Förslaget från PTS går för långt och inskränker i vår bestämmanderätt över vår egen verksamhet, säger Anders Gylder vice affärsområdeschef för bredband på Teliasonera.

Det är en inställning som delas av flera av de remissinstanser som haft åsikter på PTS-förslaget. Telias och bland andra Konkurrensverkets åsikt att egendomsrätten är hotad av den föreslagna förändringen i LEK delas inte av David Troëng, chef för konkurrensavdelningen på post- och telestyrelsen.

– Lagen om elektronisk kommunikation är till sin natur ett ingrepp redan som den är skriven idag. Kraven på icke-diskriminering och reglerna för prissättning tycker jag är mer betungande än kravet på funktionell separation, säger han.

Medarbetarnas inställning

Den första december avser Teliasonera att det nya dotterbolaget ska vara flygfärdigt. Personal måste flyttas till nya arbetsplaster och alla underliggande system för hantering av kunder, felanmälningar och andra stödsystem måste separeras från moderbolaget. Allt för att PTS och grossistkunderna ska kunna börja lita på att infrastrukturbolaget driver en helt egen affärsverksamhet med ett enda mål, lika behandling av alla som vill köpa kapacitet i accessnätet.

– En stor utmaning som vi tar på största allvar är att se till att alla medarbetare i det nya bolaget ser Teliasonera som vilken grossistkund som helst, säger Anders Gylder.

Att kunna övertyga Tele2, Telenor och de andra grossistkunderna att delningen blir verklig och inte bara en illusion är också en stor utmaning för Telia. Inte minst då PTS alldeles nyligen hotat Telia med vite för att man inte säljer så kallade bitströmsprodukter till sina konkurrenter på lika villkor.

En granskningskommitté

Telenor tillhör företagen som retat sig på att det varit näst intill omöjligt att få veta från Telia när man får tillgång till en anslutning, något som gör det svårt att sedan sälja tjänster till en slutkund. Här kommer begreppet transparens in i debatten om funktionell separation. Försäljning av koppar eller fiber ska inte bara vara rättvis när det gäller pris och leveranstider. För att infrastrukturbolagets verksamhet ska uppfylla kraven på icke-diskriminering måste även verksamheten drivas på ett sådant sätt att alla aktörer vet att de behandlas likadant.

– Vi har en oberoende revisionsfirma som granskar vår grossistverksamhet idag. Men vi har börjat fundera på att införa en oberoende granskningskommitté som man har i Openreach, säger Anders Gylder.

Det ska vara en kommitté av neutrala ledamöter som har till uppgift att säkerställa att Teliasonera inte får en positiv särbehandling av sitt dotterbolag.

PTS driver lagändring

Erfarenheterna från Openreach är att allt inte löser sig över en natt bara för att man har separerat verksamheterna. Hantering av felanmälningar, stödsystem på lika villkor till alla grossistkunder och gamla lojaliteter kommer vålla huvudbry även om Teliasonera och PTS hittar en frivillig lösning som fungerar.

– En frivillig lösning är naturligtvis det bästa och vi får sätta oss med Telia och titta på hur de har tänkt göra. Men vi förutsätter att vi får en lagförändning och vi arbetar för fullt med marknadsanalyser och annat som behövs för att komma till ett beslut, säger David Troëng.

Alternativa operatörer som är rädda att bredbandsmarknaden har hunnit mättas innan de får tillgång till nätet på lika villkor kanske ändå gör bäst i att hoppas på att Telia sågar itu verksamheten på riktigt, och att det inte bara är en vacker illusion. För även om PTS får alla de verktyg de efterfrågat med en ny lag till våren så tar det tid innan den kan användas. Först ska även EU-kommissionen ge sitt godkännande.

Senaste artiklarna

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Telekom idag

Telekom idag Premium

Nyhetstjänsten för dig som jobbar med professionell kommunikation. Nu med nya nischade nyhetsbrev för ditt intresseområde och utbildnings-tv.