Linköpingsföretaget levererar säkra telefoner till Nato

1978 kom en förfrågan från en svensk bank som då börjat bli nyfikna på bankomater. Banken behövde hjälp med att skapa ett protokoll som hanterade kommunikationen mellan bankens centraldator och bankomater. Samtidigt som informationen skyddas på ett säkert sätt.

– På den tiden var det i akademiska kretsar ganska känsligt med finansiering från näringslivet. Så de beslöt sig för att starta konsultbolaget Secure Transmisson, som snabbt fick akronymen Sectra, berättar Fredrik Sundström som är ansvarig för produktutveckling på bolagets krypteringsavdelning.

Idag är bolaget börsnoterat, har hundratals anställda och står på flera ben. Bolaget är dels stora när det kommer till medicinteknik men Sectra ligger också långt fram när det gäller avlyssningssäker kommunikation och cybersäkerhet. I slutet av 80-talet började bolaget få flera uppdrag från Försvarsmakten. Det handlade bland annat om nätverkskrypteringar för kretskopplad data och olika typer av kryptochip.

– I mitten av 90-talet togs beslut om att försvaret skulle utveckla en egen mobiltelefon. Sectra vann upphandlingen och tog då fram Sectras första mobil, Tiger/S. Den hade 2g-uppkoppling, knappsats och det gick egentligen inte göra något annat än att ringa på den.

Kunderna har inget akut 5g-behov

Trots att det gått snart tre decennier sedan den första Sectra-mobilen produceras, lever Tiger-serien kvar. Nu är bolaget inne på sin fjärde generationens Tiger-mobil som bland annat har stöd för 3g, 4g, och satellit-uppkoppling och fast IP.

– Funktionellt och marknadsmässigt har den förändrats mycket. Idag levererar vi telefoner till ett antal nationer runt om i Europa och har godkännanden från flera enskilda nationer, EU och Nato.

Tror du att era kunder har ett stort behov av 5g?

– Tiger används fortfarande framför allt som en talprodukt även om det finns chatt- och datatjänster också.  Men en trend vi ser är att våra kunder allt mer efterfrågar en databehandlingslösning som man sedan kan använda för tal, och då blir den högre bandbredden med 5g förstås intressant. Däremot upplever jag inte att våra kunder har ett akut behov av kortare latenstider och den typen av 5g-funktionalitet.

I Tiger-serien finns två olika telefoner. Tiger/R, som bygger på Samsungs telefoner men vars mjuk- och hårdvara anpassats av Sectra. Den ser ut som en typisk smartphone. Dessutom har Sectra den helt egenutvecklade Tiger/S som utseendemässigt för tankarna till millennieskiftet.

– I huvudsak har vi två kundgrupper. Den ena är en tjänsteperson som agerar på uppdrag av en regering eller dylikt. Den personen vill smälta in och ha en telefon som ser likadan ut som alla andras telefoner. Men sen har vi också en kundgrupp som är grönklädda och vill kunna använda telefonen ute på fältet. Då behövs knappar och så vidare.

I våras godkände Natos militära kommitté Sectras kvantsäkra telefon, Tiger/S.

– Samma plattform har godkänts av EU. Den här typen av godkännandeprocesser är väldigt tidsmässigt krävande. Det tar ofta flera månader och ibland till och med år.

Vilka är era konkurrenter?

– Till de lägre säkerhetsklasserna går det i normalfallet att leverera hårdvara från även de stora mobiltillverkarna som Samsung och Apple ihop med specialbyggd mjukvara. Till de högre säkerhetsklasserna levererar inte de lösningar utan där finns fler aktörer av vår storlek.

Hur sticker ni ut?

– Det finns framför allt tre viktiga hörnstenar inom säkerhet. Autenticitet, integritet och konfidentialitet. Det är gemensamt för alla marknader vi verkar på. Samtidigt kan de orden tolkas olika i olika länder och det kan finnas ganska stora regulatoriska skillnader mellan länderna. Vår främsta styrka är att vi klarar av att utveckla lösningar både för specifika nationer och för multinationella organisationer.

”Kommer troligen inom ett eller två decennier få väldigt stora konsekvenser för samhället i stort”

Historiskt har det funnits två olika metoder när det kommer till kryptering. Symmetrisk och asymmetrisk. I symmetrisk kryptering används samma nyckel för både kryptering och dekryptering av data. I asymmetrisk kryptering används i stället ett par olika nycklar. En offentlig för kryptering och en privat nyckel för dekryptering. Den förstnämnda metoden är säkrare medan den sistnämnda är effektivare tack vare nyckeldistribution.

Den snabba utvecklingen av kvantdatorer riskerar dock att förändra säkerheten kring kryptografi.

– Kryptering handlar i grunden väldigt mycket om matematik och kvantdatorer generellt sett är väldigt bra på att lösa vissa matematiska operationer. Nu pågår det en sorts kapplöpning världen över för att bygga kraftfullare och bättre kvantdatorer. Det här kommer troligen inom ett eller två decennier få väldigt stora konsekvenser för samhället i stort, men det påverkar oss och våra kunder mycket redan nu.

Hur då?

– Våra kunder hanterar säkerhetsskyddsklassificerad information på olika nivåer. Nivån avgörs av vilka konsekvenser det får om informationen röjs. Vi vill att våra kunder ska kunna hålla informationen säker i flera decennier. Att Nato klassat vår Tiger-lösning som kvantsäker på den högsta nivån är ett kvitto på att vi lyckats.

Sverige kommer närmre och närmre ett Nato-medlemskap. Något som kan få följder för Sectras verksamhet.

– Jag är helt övertygad om att vi påverkas. Hur däremot är svårt att veta. Man kan tänka sig att vi potentiellt får en större marknad att leverera till. Samtidigt kan man tänka att vi förmodligen får fler konkurrenter men det ser jag mest som positivt. Det betyder att det man håller på med är viktigt.

Fredrik Sundström beskriver hur en allt oroligare omvärld skapat ett större intresse för bolagets lösningar.

– Jag skulle säga att vi i nästan tio år levt i en geopolitiskt mer instabil omvärld. Kriget i Ukraina har förstås accelererat den utvecklingen och det har gjort att behovet av våra lösningar har ökat.

Hur påverkas ni av ai-explosionen?

– Väldigt mycket. Dels så tittar vi precis som de flesta andra bolag på möjligheterna med ai, men framför allt tittar vi på riskerna. Det är rimligt att tänka sig att antagonister och angripare kommer kunna använda ai-verktyg för att försöka hitta sårbarheter och så vidare i våra system.